Livet som Blom

Sista dagarna i december, förra året, bar vi lådor och lastade in dem i vårt nya gemensamma hem. Det kändes fantastiskt att få landa tillsammans och fira nyår. Samtidigt som det gamla avslutades så började också något nytt för oss båda. Ett helt nytt liv. Under detta halvår har jag funderat hur jag skulle göra med jobb. Jag bestämde mig för att fortsätta med det jag är bäst på. Turligt nog fann jag en perfekt lokal där också musiken får plats. Sakta men säkert har jag avslutat kundkontakter i Borås för att gå vidare här i Kinna. Allt faller på plats, en sak i taget. Vi har spelningar och det rullar på. Jag har också lyckats få till en bra deal med en träningsanläggning. Mer om det senare. Det känns himla bra, helt enkelt. Det är lite av vårt gemensamma ledord; enkelt. Just nu sitter jag i solen och njuter och om en stund ska jag rigga upp i studion så att vi kan repa ikväll. På torsdag står vi på scen i Borås och tävlar i Svensktoppen Nästa. Det blir häftigt. Tredje gången gillt!  Sa

Det vill jag i alla fall tro. Att en liten bebis skulle kunna vara ond är väl inget man väntar sig. Hur skulle den lilla människan kunna vara det förresten? När vi föds har vi inget gammal groll eller gamla tråkiga minnen i huvudet. Vi har inte samlat på oss en massa dumheter, vi har inte varit inblandade i något hemskt, vi har bara de grundliga funktionerna som gör att vi ska kunna växa upp normalt och bli friska och starka på alla sätt. På vägen genom livet händer det grejer. Vi träffar på olika situationer och personer som inte gynnar oss väl. Då blir vi besvikna och orättvisan tar tag i oss och vänder ut och in på hela vår personlighet. Det är inte alltid det är så, men alldeles för ofta. Vi har en överlevnadsinstinkt som säger att vi ska kämpa och då spelar det ingen roll vad det är. Det kan vara allt möjligt som går snett. Dock kan vi vända detta innan det är försent och det genom att använda vår hjärna. Vi kan intala oss att personen som står framför oss inte är farlig utan ka

Nu är det snart dags för Svensktoppen Nästa igen. Som ni säkert observerat, så har vi fler än en låt med i år. Det är faktiskt lite häftigt. Vi skickade in fyra sammanlagt och fick med tre. Bra utdelning. När jag sitter och skriver, så får jag alltid en känsla om det är bra eller inte. Om det blir gåshud så är det bra och stämmer efteråt också när den väl är klar. Det blir en bra låt. Ibland känns det inget alls. Det går trögt att få fram orden, jag byter ackord och övergången mellan vers och refräng suger. Det kan inte alltid bli bra. Imorse när jag åkte in till stan hörde jag ett bekant intro i radion. Det var en av våra låtar som rullade igång. Man sträcker på sig lite extra då och jag känner mig stolt över att min musik spelas i radion. Det betyder att den är värd att spelas där.