Livet som Blom

Har du sagt så när det gått åt pipan? Du får inte jobbet du sökt och det första du tänker, jag visste det. Det är ett uttryck med både positiv och negativ laddning, men det kommer oftast med ett leende, trots allt, av någon anledning. Idag var det massor med positiv energi i luften. Det fanns liite tvivel hos ett hjärta idag, men det var så mycket sköna vibbar, att jag hade orden på tungan direkt efter beskedet, jag visste det!!! Flyt eller kalla det vad du vill. Pusselbit av den stora sorten, har fallit på plats och jag är inte ensam om att se ett motiv växa fram. Very nice!

Det droppar på fönsterblecket och regnet öser ner när man vaknar, tråkigt. Höst på riktigt. Dottern är på besök från i fredags och idag var det tänkt att shoppa lite inomhus. Igår var det ju marknad, i fint väder. Tog en tur till Knalleland och for runt i affärerna, egentligen helt utan mål, mer än att det behövdes skor och skjorta, för min del. Dottern sökte också skor. Till slut efter många suckar i olika provrum, så tog energin slut och vi hamnade i kebab-baren och delade en rulle. Sen var det på´t igen, eller inte... Vi lämnade med varsin påse, trots allt. Hopplöst! Tar nog en tur senare under veckan som kommer och bara strosar, då brukar jag springa på nåt kul. Kan ju inte se ut som en slashas när det vankas festligheter nästa helg :) En fest med Änkan...?

som Hamilton...ja det funkar väl. Ärrat stenansikte och med den karakteristiska, lite raspiga rösten. Superkropp...nja, det vet jag inte. Han var ju mest påklädd hela filmen, en jävla massa kläder dessutom och då blir man ju stor. Annars är det rätt trevligt med bio när höstrusket viner utanför. Det är ju för väl att stolarna är så bekväma, så en film på 2,5 timme orkar man ju med. Nu var ju Hamilton bara 1,30, men ändå. Biogodis hade varit bortkastat, då mina händer föredrog andra sötsaker... Sällskapet är ju ändå det väsentliga, hur man än vrider och vänder på det. Filmen går ju att hyra sen om man skulle missa för mycket. Så, där i biomörkret med motsatsen till ärrat stenansikte och så långt ifrån raspiga röster man kan komma, tillbringades kvällen. Dock fanns/finns det en likhet...superkroppen ;)

Jag önskar att det kunde sluta regna. Den är inte lätt. Jag önskar att det blev fred på jorden, ja, eller hur. En del är lättare, medan andra är nästintill omöjliga. Saken är också den, att önskar man inte, så får man inget. Det lär ju inte vara någon i din närhet som läser dina tankar, eller? Ibland så ;) Ett bra sätt är att skriva en lista på sådant man önskar sig. Det är ju inte säkert att allt på listan går att infria, i alla fall inte på en gång, men på sikt så går det mesta att lösa. En del av önskningarna kräver presentpapper, medan andra kan ges precis som de är. Båda har effekt på sitt sätt. En önskning är ju en önskning och glädjen över att den går i uppfyllelse är mycket större än besvikelsen över att det saknas papper och snöre runt paketet. Nä, nu hinner jag inte skriva mer. Har en lista att gå igenom och infria... nu ska vi se...jaha, ja det här blir inga problem ;)

När jag var liten hade jag många pussel. Det var populärt på den tiden och särskilt vid jul. Då lades det upp ett stort pussel på matsalsbordet och det fick vara där tills det var klart. Tusentals bitar som skulle passa ihop. Ju fler bitar, desto bättre. Det skulle ju vara en riktig utmaning. Jag önskade mig nya pussel i julklapp och julledigheten fylldes med mycket funderande och kliande i huvudet. Båtar och hav var en favorit, då det mesta var blått i olika nyanser, samt lite färgglada segel och moln. Numera är det andra sorters pussel som ska läggas och bitarna är större och viktigare. Vad ska det bli då? Ja, det finns ju inget glättigt kartonglock att titta på, så det får gå på en höft. Dock finns alla bitarna i huvudet, inte bara i mitt, så det gäller att allt stämmer. Men om jag gör ett överslag i detta nu, så ser jag att ALLA bitarna finns, ingen saknas, de ska bara på plats. En efter en kommer de falla ner på livsbordet och bilda det absolut häftigaste och underbaraste motiv

En muskel med många funktioner :) Blodet måste ju runt i kroppen och till knoppen för att allt ska fungera. Hjärtat har en stor uppgift och det måste tas om hand ordentligt. Det gäller att vårda det och det gäller även andras. Hjärtat är en plats för så mycket mer, än bara blodförsörjning. Där bor glädjen, värmen och kommunikationen. Våra hjärtan pratar med varandra och ibland hittar man ett hjärta som pratar samma språk. Det blir näring för hjärtat och även resten av kroppen mår bra. Ni vet uttrycket, rakt in i hjärtat, då finns det något mer där. Hjärtat skickar signaler och det finns ingen begränsning hur långt. Finns det ett annat hjärta därute som svarar, så pratar de med varandra, om det så är runt jorden. I call you up!

När vårsolen börjar ge lite värme ifrån sig, är det skönt att de finns. Även om en plats på gräsmattan är minst lika trevlig. Oj, vad de fått vara med om mycket den här våren, sommaren och en liten del på hösten. Spännande saker och en del tissel och tassel. Nu har de mycket att prata om. Jag hade själv gärna varit i den skepnaden av sittplats, speciellt vid dessa tillfällen. Väldigt angenämt, må jag säga ;) Nu är det ruggigt ute och jag har spanat på dem om dagarna. Tyckt lite synd om dem, men samtidigt har det varit en känsla av värme och sköna tillbakablickar. "Jag minns en dag i juni..." som Lasse sjunger. Idag fick det dock räcka, så jag gjorde en insats och lät dem komma in i värmen, för vidare transport ner i källaren. I och med det så vet jag också att klockan ska ställas tillbaka en timma, om en månad, när vintertiden slår till. Godnatt, mina små utemöbler, godnatt. Ses igen till våren när första fikan ska dukas fram på balkongen.

En gammal devis från Johan Kinde o hans Lakejer. Det är fascinerande med ögon. Att det kan finnas så mycket i den där lilla globen. Ilska gör dem svarta och läskiga. Förundran gör dem nyfikna. Glädje gör dem glittriga. Kärlek gör dem glansiga, djupa OCH glittriga. Läpparna behöver inte ens röra sig och en hel värld öppnar sig ändå. Det är fascinerande. De kan tala om längtan och de kan tala om svek. De avslöjar dig, alltid. Det finns många par ögon, men bara ett par som säger exakt det du vill höra. Har du hittat dina? I have.

Det där med fredagsmys innebär ju inte bara att rycka upp en chipspåse, placera 1,5 liter Cola på bordet och ladda dvd:n med senaste komedin eller ge sig fan på att få ut något av tv-licensen och titta på Kronér. Det är så mycket mer eller kanske mindre, som behövs för att det ska bli bra. Hur kan då mindre bli mer? Det perfekta sällskapet, en rejäl påse med räkor och lite annat för att sno ihop en riktigt god gryta, lite vin och skönt snack, musik, sång och skratt. Atmosfären sköter resten och receptet på riktigt fredagsmys är klart.

Någon vrider sig lite generat framför datorn nu. Frågan är om du hamnat här på grund av din sökning på Google eller hur fasen gick det annars till ;) Ser du dig lite oroat omkring och hoppas att ingen ser datorn... Det är lite intressant, tycker jag. Ändå kanske det är så att sex är det nya sju... Sju är ju ett heligt tal och sex, för en del, ett oheligt tal. Är vi mindre heliga och mer sexiga nu? Ozzy Osborne är ju trippelsexig(666) om man ser till budskapet han framför och står för, på skoj eller allvar låter jag vara osagt. Tänk att en benämning för antal kan och har blivit så laddat. Skriker förstasidan på en tidning, Sexskandal, så nog sjutton stiger upplagan. Det fnissas lite när sex kommer på tal. Även om det används i sitt rätta sammanhang, så nog tusan är det alltid någon lustigkurre (jag) som får något dimmigt i blicken och drar ett skämt. Skulle det vara lottdragning och det ropas ut i lokalen om någon har sex, så återföljs det ibland av, "nä, inte för tillfället, ha, h

Det har blivit en och annan låt genom åren. Det är alltid kul att dela med sig också. Satte således in en annons hos Bandfinder och kom i kontakt med en kille som eftersökte låtar. Vad han ska ha dem till, vet jag inte ännu, men det kommer snart ett svar på mailen hoppas jag. Han skickade i alla fall två texter och önskade en lite popigare och en ballad i stil med Mauro Scocco. Tur att Mauro är en av mina husgudar :) Knepade och knåpade lite igår och fick till ett popigt förslag och idag på lunchen kom det några goa melodier till balladen. Nu ska jag bara spela in dem också och skicka dem, så får vi se vad som händer. Dagen i övrigt har varit bra, mycket jobb och det är ju också bra. Och den där energin jag pratade om igår håller i sig och fick även påfyllning. Det är ju också bra, för att inte säga, så in i h-vete bra :) *dansar ut i köket och tar med glädje tag i disken*

Det är en häftig grej. Det flödar hela tiden, på det ena eller andra sättet. Alla sänder ut positiv energi, mer eller mindre. Negativ energi blir det när man tänker negativt. Det är inget man sänder ut, negativ energi är avsaknad av energi. Vissa människor och djur blir dränerade av någon anledning och det hänger ihop med hur tankarna är. Då får vi som har energi att ge, bidra med lite och det kan ibland kännas tröttande. Det finns de som tycker att det låter urdumt att säga, ojojoj, hon/han tog all energi eller jag orkar inte träffa honom /henne för det tar bara energi. Det är inte dumt, det är sant. Det går att skicka energi till de som behöver via tankarna. Och det är klart när man träffar ett energiknippe så tänder man till och blir laddad. Det funkar väldigt bra via telefonen, för där upprättar man en kontakt och små ord, leenden eller skratt förmedlar den direkt till mottagaren. Har man redan en kontakt upprättad i form av "tycka om energi" eller till och med kärlek,

När jag ibland träffar gamla kompisar, arbetskollegor, m.fl. så är ju samtalsämnet ofta, "har det hänt nåt?" Man sitter med en kopp kaffe och pratar eller så blir det ett par glas vin o lite festligheter. Jag brukar bli förvånad över hur lite det händer i folks liv. De flesta verkar nöja sig med att gå till jobbet, åka till kusten på sommaren o där emellan händer ingenting. Vissa år innehåller mindre än andra, men jag försöker ändå fylla livet med händelser. Våren o sommaren har hittills varit fyllda av spännande o härliga upplevelser. Det berikar verkligen o gör att jag mår bra. Det är väl därför man lever. Se till att det händer grejer, ni tråkisar;-)

Pulsen ökar sakta och tankarna på den sköna duschen finns redan. Pulsen ökar ytterligare och de första små stickningarna i huden börjar kännas. Det är bara att köra på. Det gäller att hålla på ett tag, så det känns att kroppen jobbar. Andningen ökar i takt med hjärtslagen och snart bryter en liten svettdroppe ut på bröstet. Jag har ett leende på läpparna och det känns härligt. Pulsslagen hörs i ena örat, svetten börjar sakta fukta igenom tröjan. Adrenalinet görs sig påmint och DET är gött. Ännu mer puls, ännu mer svett. Tjugo minuter tog det...sedan ner på golvet, på armarna, ner, upp, ner, upp, darrigt mot slutet... Varmvattnet strilar...det pulserar i kroppen...såå sköönt efteråt. Borde träna oftare ;)

de där goa känslorna av värme. När det känns sådär gott och mysigt på något sätt. Svårt att förklara riktigt. Bara en sån sak, som när man vaknar på morgonen och hösten viner lite utanför fönstret och känslan av att det är lite småkallt inne. Hur skönt är det inte då, att plocka fram gosetröjan och stänga ute kylan, värma på tevatten och sedan hålla händerna runt koppen. Eller den första värmen ute, när man kan ta med kaffe ut och ta av sig tröjan och solen verkligen värmer på huden och man gosar ner sig i solstolen, som Sir Väs i Robin Hood. När det är fem plusgrader ute och regnet öser ner och man springer till bilen och äntligen kommer in och får vrida på värmen för fullt. Den bästa värmekänslan är dock när någon är nära. Mörkt och lite ruggigt utanför, gör det hela ännu härligare. Man vill omfamna känslan på nåt vis och bara krama. Ljus, skratt, mat, lite vin och en filt, kanske lite svag musik också, då är i alla fall jag hemma, på mer än ett sätt.

Igår fyllde sonen 19 år, så det blev en tur till Varberg för att gratulera. Var fint väder när jag åkte, men molnen tornade upp sig ju närmare kusten jag kom. Trots det så var det helt ok när jag väl var framme. Det bjöds skitgod chokladtårta och frallor och kaffe, mums. Vid överlämnandet av presenten så gav jag honom en riktig bamsekram och kommenterade samtidigt, "grattis lille pojk", varav det kom tillbaka, "jag är ju över arton nu, då är jag väl mer man, än pojke och ungdom." Jo, det är nog så ja :) Jädrar vad tiden går. Vidare for vi in till stan sen och åt gott på Grappa och därefter åkte jag hem igen. Knappt hade jag kommit innanför dörren, så övergick seneftermiddagen och en bra bit in på natten, i ett väldigt mysande :) Och vad det anbelangar, så finns det ingen ände på det. Ni vet ju hur det är med chipsen...det går inte att bara ta ett ;)

Jädrar vad skönt, nu är veckan slut, ja, inte hela veckan, men arbetsveckan. Något lugnt har det varit, men bra uppdrag ändå. Gick från jobbet vid halv fem, eller körde, närmare bestämt. Jäkla skitväder på morgonen och så var det några små ärenden som skulle uträttas under dagen, därav bil. Det är tråkigt med ruskväder, men det går ändå att ha det gott i soffan, kura lite. Fixade mat för en stund sedan, det blev lax, potatismos och spenat. Som förtugg hittade jag en ölkorv i kylen. Ölkorv utan öl...troligen inte. Jag tittade dock på klockan av någon anledning och kände på nåt sätt att det var tidigt med öl klockan fem. Är det tidigt? Bara för att man jobbar... På semestern kan man ju ta en öl mitt på dagen...jaja, skit i det. Det blev en öl i alla fall :) God mat och en kall öl och fredag, ja, hyfsat fint. Snart är det helg också och då blir det "lördagsgodis" :) Sockerfritt, men ack så sött! Trevlig fredag everyhopa!

Främmande föremål i maten är aldrig kul. Det händer sällan, men ibland smyger det sig ner saker som inte ska vara där. Fiskpinnar är ju inte så dumt, ibland. I en sådan fann jag en bit hård plast, av något slag. Jag mailade tillverkaren och fick skicka in biten och streckkoden från paketet. Idag i posten fanns ett kuvert med ett betydligt trevligare innehåll och ett följebrev med lovord om hur bra det var att jag som konsument hört av mig. Så nu kan jag shoppa loss på fler frysvaror, förhoppningsvis utan främmande föremål.

Kväll i stugan hos Blom. Efter en tur till affären och ett jäkla funderande kring mat, så slängde jag ihop ett gäng pannkakor. Vad ska man ha på då? Kör ni socker och sylt!? Här blev det keso med äpple o päronsmak, skivad banan och lite sylt, jodå. Det tar tid att fixa pannisar, men det är inte så dumt när det väl är klart. Under tiden stekningen pågick ringde telefonen. En telefonsäljare erbjöd billigare telefoni, men jag avböjde och säljaren blev sur och lade på mitt i en mening. Visst är det tråkigt. På med tv:n och fram med pannkakor och tillbehör. Jag hinner slappna av en stund, men snart ringer det igen. Ett Göteborgsnummer klockan 20.30! Visserligen har jag kunder där, men de ringer dagtid. Det är ytterligare en säljare som babblar på om kortbedrägerier, mm. Jag frågar efter en minut vart hon vill komma. Jo, erbjuda en spärrtjänst, så klart. Jag är inte intresserad, säger jag. Nähä! Och mitt i det ordet bryter hon samtalet. Jävla käring! Ska ringa det numret imorrn och fråga va

Idag när jag jobbade med en ryggskottspatient, så for jag iväg lite i tanken. Ska man ju inte göra kanske, men det var moment som jag kan utan och innan :) I alla fall, tanken for iväg och det gör den ibland. Ska jag verkligen hålla på med det jag gör? Vad skulle jag göra annars? Att fundera så är bra ibland, tror jag, även om det inte alltid är viljestyrt. Klart jag är trött ibland och då kanske tankarna kommer lättare. Inte trött fysiskt, men i tanken på nåt sätt. Det finns ju mycket annat att syssla med, men då jag funderat en stund så kommer jag alltid tillbaka till det jag gör. Det är ju ett kanonjobb och jag har en fantastisk fritidssyssla också, musiken och ett nytt projekt är ju på gång också, i dubbel bemärkelse. Dock vill jag inte kalla det ena av dem, för ett projekt, för det är det absolut inte. Snarare ett stort livsverk, som kommer att formas och tänker jag på det, så finns det energi så det skulle räcka till månen och tillbaka, på cykel :)) Lalalalalove!

Det kändes konstigt idag. Morgonen startade vid nio-tiden och från sängen till att frukosten var avklarad, kändes det som att klockan tickade på ganska fort. Det var inget jag önskade precis, i alla fall inte idag och inte igår heller för den delen. Tillfällen jag ser fram emot har ju en tendens att infinna sig och sedan dra över fortare än en tromb. Det som var lurigt idag, var att känslan av att tiden gick fort, inte stämde med klockslaget sen. Det var så intensivt på något sätt, men ändå inte...märkligt. I alla fall, när jag trodde att klockan var typ, ett, så var hon inte mer än kvart i tolv... så det blev lite fika i stället för lunch. Kändes som att tiden gick baklänges för en stund. Det hade den gärna fått göra, känner jag nu. Lördagen hade mer än gärna fått komma tillbaka och svepa in mig i det stämningsfulla tillstånd, som jag nu börjat vänja mig vid. Och en ytterligare önskan vore att tiden avskaffades, ja, klockan i alla fall.

Nu ska vi se...torsdag igår, ja. Inte vilken som helst... Laxpaj tillagades över trevligt samtal och sällskap och stämningen var på topp. Gott med en pratöl till :) Som vanligt går ju sådana här kvällar på tok för snabbt, men det bästa är ju att det kommer fler. Somnade gott och vaknade gott...kl 5! Mitt i natten, nästan. Det finns dock ett värde i allt. Ögonlocken var tunga och slöt sig fram till nästa uppvaknande. Då kändes det lite annorlunda, inte utvilad, men liite piggare. Dagen har varit mycket bra med lite olika göromål och jag landade i hemmet igen bara för en halvtimme sedan. Nu ska vi se vad det blir i kväll. Lasse Kronér lär väl få underhålla mig nån timme, tror jag. Mat, ja, det blir det. Ska se om det finns något drickbart i kylen också. Det saknas ändå något...hmm!

Handlade lite smågrejer på Ica Byttorp och stod efter en gubbe med kommunväst i kön. Hon i kassan var tydligen lite bekant med honom och började snacka. Hon nämnde då "Du vet att du är från Boråsgruppen" på FB. "Såg du på FB vad de skrev om Bosans Livs?" Tror det var så hon sa. Han bara tittade på henne och flabbade. "Nää!" Jag öppnade munnen när jag blev expedierad och sa att du måste ju hänga med och log lite. "Va, hänga med, nä jag vill ha lite privatliv och inte sitta där och skriva om vad jag äter och gör." Och så gick han ut. Jag och kassörskan fortsatte prata lite om den sidan. Kul. Konstigt att folk förutsätter att man blir sittande och skriver på FB hela dagarna. Hörde en historia för länge sedan om en som funderade på att köpa sig en motorcykel, men det hela slutade med repliken; "Onödigt att köpa en sån, jag skulle ändå bara köra ihjäl mig." För övrigt så förutsätter jag att den sena eftermiddagen och kvällen blir allde

Tycka: Visst kan man tycka att någon beter sig konstigt ibland. Det tror jag vi gör lite till mans/kvinns, varje dag. Behöver vi egentligen göra det? Vi är ju faktiskt fria att ta vilka beslut vi vill, fria att göra val i den situation vi befinner oss i för tillfället. Sen om det gäller att välja kvällsmat eller att totalt byta inriktning på sitt liv, har ju så klart betydelse för hur omgivningen reagerar OCH tycker. Så länge ingen kommer till ren fysisk skada, så menar jag att det är ok, att chocka, sticka ut och vara det svarta fåret. Sådant går över, om nu inte "tyckaren" helt har tappat fotfästet själv. Tycka om: Är ju lite tvetydigt. TYCKA om saker och ting, är ju som inledningen här, men att tycka OM, är något helt annat. Nu tror jag inte att ni som läser är helt koko, men jag gillar ord och hur man kan vränga med dem. Skulle man till exempel vara kär i en person och helt plötsligt upptäcka en dag, att så är inte fallet längre, så innebär ju det inte automatiskt att m

I helgen, på Maxi´s parkering hade det hänt en liten fadäs. En yngre tjej och hennes mamma hade backat rakt in i en annan parkerad bil. Det såg lite konstigt ut, där bilen stod och hur den stod. Den hade färdats rakt bakåt och framhjulen stod också helt rakt. Borde man inte kanske svängt ut från sin parkering. Mitt angenäma sällskap i bilen och jag började genast spekulera i hur detta kunnat ske. Ja, i alla fall jag började... Mamman hade pratat under tiden dottern backade, mamman hade skrikit medan dottern backade, dottern hade sluntit på pedalerna, osv... Tänk vad man hittar på. Utan att veta ett skit så drar det iväg åt alla möjliga håll. Vilka historier det kan bli. Fantasin skenar och vips har man klart för sig hur det hela gick till. Skulle man jämföra historien med verkligheten, så kan jag tänka mig att man inte är ens i närheten. Nu drar jag mig tillbaka med lite god mat, så kan ni spekulera om det här :)

En arbetsdag, brukar innefatta denna mängden timmar, oftast. Hur brukar det kännas? Hoppar du upp av glädje inför att avverka alla de här timmarna? Nja, några av er gör säkert det, men merparten blir bara trött av tanken, så fort klockan ringer och skränar på morgonen. Igår var det lördag och när klockan ringde, ja, den hade jag ställt, så var det med ett leende jag klev ur sängen och ställde mig i duschen. Att le för mycket när man duschar är inte bra, då en kallsup lätt kan få till en hostattack. Jag klarade mig från kallsup och det hade inte varit en kallsup heller för den delen, då jag vill ha det gott och varmt när jag duschar. Frukosten slank ner och kläder plockades fram och tjoff sa det, så var klockan halv tio. Det var nu den så kallade dagen började :) Och vilken dag sen då. Underbart väder, nära 20 grader varmt och en blå himmel som den värsta sommardagen. Tick, tack, tick, tack, så började timmarna gå. Äppelkaka och vaniljsås, blommor och svampar. En ovanligt lugn stadskä