Livet som Blom

Det är en spänning i kroppen nu. Nytt boende, ny plats och nya roliga möjligheter. 2 januari är den officiella flyttdagen, men förhoppningsvis så blir det lite tidigare. Det blir lite kluvet med det mesta nu en tid. Planering får vänta till efter nyår, även om vi behöver få ordning på allt runtomkring. Jag skriver lite på min bok, då och då och sidorna fylls så sakteliga med fina minnen. Det är främst  musiken som står i fokus denna gången, men livet pågår ju ändå, mitt i alltihopa. Förra boken tog ett drygt år att skriva, så det vore kul att få klart den här lite snabbare. Idag har vi smygstartat julen och käkat lutfisk till lunch. Smaskens! Snart är det dags för adventsfika, lussekatt och pepparkakor. Ha en trevlig första advent.

Känner mig lite som gubbarna som kör utmed vägarna och plockar in snöpinnarna. Det är mycket som ska avslutas innan flytt. Jag känner mig redo att börja om från början med allt, men det är några bråda veckor kvar. Mitt i allt kommer det en jul också. Julklappar som är så lätta att hitta på... Not! Jaja, det ordnar sig. Tur att några inte vill ha några klappar... Hämtade fler bananlådor idag och det känns som att jag har en väldig massa saker helt plötsligt. Ska försöka plocka ner det jag inte använder, har redan börjat med det. Sju lådor är fyllda med lite av varje. Sen är det allt med jobbet som ska stämmas av. Fakturor och avstämning av dessa, så att jag står så nära noll som möjligt när det nya året börjar. Det är ju alltid en inkörningsperiod när det kommer till internet och grejer. Jädra tur att det funkar via telefonen också. Tänk att jag nu ska bli Markbo :) det blir underbart, faktiskt. Fick frågan i helgen hur det känns och jag kunde bara svara, bra. Ett litet lagom stort s

Japp, en hård rubrik, kan man tycka. Ordet har kommit ur min mun ett flertal gånger, men inte i nutid. Jag var kanske 8-9 år när jag ständigt hamnade i klistret i skolan, men jag sade ifrån med just det ordet. Det kastades dock tillbaka på mig, rakt i ansiktet och blev sedan det ultimata uttrycket för ilska. Det var då. Det är en annan tid tid nu och jag har mognat och förstår vad jag säger. Jag hade inte en aning om vad det ordet betydde, det blev bara ett skällsord. Otroligt korkat. Jag fortsätter lite på temat från igår och jag känner väl att vi måste förstå och värdesätta det som händer kring oss idag och inte för flera tusen år sedan. Ingen har koll på hur det var då. Vi kanske vet en del, men inte allt och inte hur människor mådde eller vad de diskuterade hemma i stugorna. I grunden är vi samma och har samma känslor, men våra hjärnor har utvecklats betydligt. Det är också en negativ aspekt i det. Vi tävlar mer än någonsin och alla ska vara bäst på allt. Vi är experter på manipula

En vanlig söndag kan bli något mycket trevligt. När jag vaknade i morse vid nio, var jag ganska trött. Kände att jag sovit som en gris, hårt och hyfsat länge. Kom i säng vid elva-tiden efter en mysig kväll ute på landet hos M´s pappa och fru. Efter frukosten tog vi oss till Maxi och handlade lite saker som saknades till lunchen. Det blev paj och frallor och till bordet kom dagens gäster. En tjej från Nässjö som förhoppningsvis ska delta i Svensktoppen Nästa till sommaren och hennes mamma. Dagens uppdrag var att skriva en låt till henne och det tror jag faktiskt att vi lyckades med, till en viss del i alla fall. E kom med en versmelodi, jag hittade ackord och M nynnade på en refräng. Jag tror att det finns en stor chans att den här låten får eget liv. Det är tacksamt att jobba med människor som har ett driv och är på riktigt intresserade. Tänk att det kan bli så intensivt i en lägenhet på sjuttio kvadrat, på fjärde våningen. Ord rusar genom huvudet, melodier far runt i luften och energi

På den gamla goda tiden, ja i alla fall mitten av nittio-talet, så fanns det ett gäng tjejer som sjöng och dansade. De sattes ihop av en kille med känsla för koncept och idén bar verkligen frukt. Massor med hits levererades under resten av -90 och även en bit in på 2000-talet. Oskyldiga, kan tyckas, små tjejer med en dröm om att upptäckas. De har ju alla lyckats ganska bra, även senare som soloartister. Undrar hur mycket droger det var inblandat vid den tiden. Jag har ju hört talas om de "gamla rävarna" och även läst många biografier om dem och deras missbruk. Förstår inte att de överhuvudtaget lever idag. Många har strukit med, så klart och det i unga år. När jag själv var ute i svängen och spelade, så fanns inte tanken på något sådant. Vi fick läsk och snacks där vi spelade och vi blev säkert höga på socker i stället. Vi var unga, ca 16-17 år, men idag är inte det någon ursäkt eller hur man nu ska uttrycka sig. Nu behöver man inte vara rockstjärna för att tända på. Du kan b

Ett sådant armband skulle jag vilja ha. Det hela är ett skämt, spelar ingen roll vad rekryterare på Facebook säger. Pratade just med en dam där och jag kände att jag blev arg, men mest förvånad. Jag skrev in mig för två månader sedan, då det är tänkt att jag ska göra annat. Jag fick den hjälpen jag behövde, trodde jag, men så var det inte. Företagare räknas inte. Det finns inte ens en ruta på hemsidan att fylla i där det står egenföretagare. Idag fick jag svart på vitt i örat att Arbetsförmedlingen inte gör ett skit, damen sade det själv. Hon babblade på samtidigt som jag försökte göra mig hörd i luren. Hon upprepade samma sak minst fem gånger. Jag frågade igen varför jag ska vara inskriven och då sade hon att det visste hon inte, egentligen. Då sade jag, som jag ser det så fyller inte förmedlingen någon funktion alls, ni förmedlar inga jobb. Jo, sade hon, via hemsidan gör vi det. Jösses, som Baloo säger.