Livet som Blom

Det blir lite turbulens i huvudet och kroppen, när man får ett sådant besked slängt i ansiktet. En människa som alltid funnits där, bara försvinner, i detta fallet, tynar bort. Mycket märkligt. Några elaka jävla celler som får för sig att gå samman och kriga mot alla de andra. Dumma as! Om man ska plocka upp ironin i det hela, så känns det ju extra förvillande, att människan i fråga jobbat med hälsa i hela sitt vuxna liv. Sålt välgörande piller till var och varannan Boråsare, tagit hand om sig själv på bästa sätt och varit skrattet självt. Mycket märkligt. Men vi rår inte på naturen, hur vi än gärna vill och kämpar. Den har sin egna plan om hur allt ska bli och hur det ska ske. Bara för att ta ett exempel, så håller våra fina stränder, runtom i världen, på att sakta bli mindre och mindre. Orsaken är att vi byggt betongmurar för att skydda oss mot vattnet och dess krafter. Så i stället för att stranden normalt ändrar sig själv med tidvattnet och årstidernas hjälp, så gräver vattnet sak

Var det verkligen någon som kunde motstå det där charmiga leendet, de stora, pliriga ögonen, fulla med bus och kärlek. Den lilla räven bakom örat och det lockiga håret som fick sig en kamning flera gånger om dagen. De galna upptågen och historierna från en svunnen tid med kortbyxor och ännu lockigare hår. Dansmusen i den lilla lådan fascinerade mig och hunden som gungade med huvudet där bak i den vita Volvo P1800 med röda säten. Båtfärder på det öppna havet, med stänkande saltvatten och en grammofon i kabyssen. Det var svårt att få nålen att vara still, så vi kunde höra på jazzen, discon och allt det andra härliga som förföljt mig genom åren. Det var en ynnest att få vara med och upptäcka världen tillsammans med världens bästa morbror. Den lite busiga sidan av världen, men med den ärligheten som bara kan finnas i ett sådant stort hjärta. Att vara vegetarian och samtidigt ha passion för tjurfäktning kanske inte alltid var omtyckt, men det var sådan han var. Han var sig själv och vann al

Ibland köper jag mig en bok och då är det oftast någon jag väntat på ska komma eller att jag helt enkelt missat den. Det är skönt och avkopplande att läsa och så lär man sig saker. Igår drog jag iväg till biblioteket. Inte mitt på dagen utan vid kvart över sex på kvällen. Kände ett sug efter en bok eller två. Den sista jag plöjde igenom var Andreas Carlssons senaste. Mycket läsvärd. Parkerade under taket precis utanför teateringången och där stod endast en bil. Det är lugnt så här dags. Det är en skön känsla att kliva in genom dörren där på Kulturhuset. Nästan som i kyrkan. Lugnt och stilla. En och annan satt  och tittade på sin telefon och någon satt och slumrade lite på en mjuk soffa. Med tanke på rusket utanför, så bjuds det värme och ljus här inne. Gick en sväng och sökte på hyllorna och hamnade bland artistbiografierna. Många finns det. Den om Janne Schaffer fick följa med hem. Två andra böcker, i ett annat ämne, gjorde honom sällskap. Väl hemma var det dags för mat och jag bläddr

Jag sov verkligen som en stock i natt. Vaknade från dvalan nästan precis klockan nio. Bredvid låg en annan tröttis. Väl uppe avnjöts en god frukost och därefter började tydligen herrarnas skidor. Ja, det är ju OS, har jag hört talas om. Jag satte igång med att ordna med middagen nästan direkt och hörde med ett halvt öra hur kommentatorerna blev mer och mer upprymda. Det verkade som att skidkillarna också toppat formen. Köttgrytan stod på spisen, men jag var igång under nästan tre timmar ändå. Fan vet vad jag gjorde, men tiden gick fort. Vi hann fika också, innan middagen serverades. Vinsten firades och hyllades på alla medier och folk skrev att de fick tårar i ögonen av glädje och de tjoade och hade sig. Jag kände ingenting. Kul så klart att de vinner, men den där idrottsliga nerven, som då skulle kittla till i ögonvrån, den finns inte. Det är en prestation att ta sig runt ett sådant lopp, men jag förstår ändå inte den hysteri eller den eufori som blir. Nu ska jag snart ta mig igenom e

Alla hjärtans dag. Det borde det väl vara varje dag, kan man tycka. Det är där vi har vår energi och glädje. Utan hjärta inga känslor och inget liv. Det styr oss mer än vi tror. Vissa säger att vi tänker med hjärnan, men det tror inte jag. Känns det bra i både magen och hjärtat, så blir det bra. Dessutom gör jag ingen skillnad på vem som tycker om vem. Idag var det tydligen ytterligare en kändis som "kom ut". Hon klev ut ur garderoben. Då kan man undra vad fasen de gjort där inne. Även en reporter i USA kom ut, i sändning, coolt. Vi är ju människor, trots allt. Det är inte alla som är medvetna om det. Men vad fan, som Uggla säger i filmen G, några procent hit eller dit spelar väl ingen roll. Provocerande samtalsämne, hur som helst. Nu blir det semla och kaffe och alldeles nyss tog vi guld i skidor. Kalla igen :) så intresserad är jag :)

Det är glättigt, fjantigt, konfettigt, missljudigt och jävligt gapigt och brist på melodier. Ändå tittar vi. Så ikväll blev det inget röstande. Det har det inte varit de senaste åren heller i och för sig. Ett glas vin har lättat upp stämningen och en god middag finns i magen. Tidigare hann vi med ett spontanbesök i Ullared, som resulterade i en kassapassering a' 70 kr. Efter en halvtimme med gaygala så byttes konfettin mot bedrövelse, då nyheterna tog vid. Barn dödas, blod på gatan och krig rasar i världen. Se eller inte se. Det finns där ändå, även om du blundar. Kontrasten gör ont i ögonen, även om du blundar.

Det är just en sådan mening som gör att du klickar dig in här. Ok, vad kommer nu då? Tankar far runt i huvudet mest hela tiden och landar lite här och där just nu. Precis som ett flygplan, så är man ur kurs nästan 90% av resan. Man får hela tiden korrigera och följa kompassen och dess riktning, för att så småningom hamna på rätt landningsbana. När planet har landat är ju nästa mål att ta sig till rätt gate och hitta sina väskor. Förhoppningsvis kommer de efter en stund, sakta åkande på rullbandet. Sedan avlöser målen varandra och till slut kan man sträcka ut sig i en skön säng eller på en handduk i solen. Som det är nu, så åker jag runt på det där rullbandet. Det går sakta, men det går runt. Det är ingen som står vid sidan och tittar oroligt efter mig. Vi har inte fått kontakt ännu. Kanske på nästa varv. Så i morse, när vi delade på oss, en bil for iväg åt Kinna-hållet och den andra, min, for iväg åt Borås-hållet, så funderade jag på vad jag gjorde uppe så tidigt. Klockan visade 6.15.

O nödig S kit! En massa tjat och gnäll innan det ens har startat. Eller har det startat? Snart ryker väl alla ihop, på grund av en massa konstiga åsikter om ditten och datten. Människan är konstig. Det ska vinnas, vi ska ha makt och skiter i alla andra. Det är väl inget värdig spel, om inte alla accepteras. Vilken läggning man har, gör väl inte att man är sämre eller bättre idrottare. Du ÄR inte idrottare, utan en människa med talang för idrott. Likväl ÄR du inte revisor, utan en människa med fallenhet för siffror. Det största problemet vi ofta har, är att vi ständigt ska överbevisa, vi ska ha rätt. Det är något fel på dessa människor. Vad vinner man på att jaga sig själv? Det är det man till slut gör. De närmsta vännerna måste tycka att jag är bäst, jag hinner både hämta ungar, träna, handla och ge partnern en puss på kinden i dörröppningen, innan det är dags för nästa utmaning. Hej vad det går! Åh, så kul det är! Så länge det är kul är det väl ok, eller? Jag brukar återkomma till d

Jaha, då var det onsdag, lillelördag eller lillepyttlördag, som det kallades när jag bodde i Gislaved. De är väl för lustiga smålänningar :) Just nu står en kopp kaffe intill mig och en banan får tjänstgöra som mellanmål. Igår kväll fick jag inspiration och skrev ihop en del av en vers till en kommande låt. Tror den har något faktiskt. Det låter lite Gessle i mina öron, men det kan ju vara bra ändå. Han har ju fått ihop en och annan krona på sina låtar. Lite tidigare på kvällen satt jag framför datorn och fick en idé om att leta upp ett test. Ett persontypstest. Det brukar man göra när man t.ex. ska söka nytt jobb eller byta karriär. Jag fann två olika på nätet och tog mig tid att göra båda. Det är kluriga frågor en del och man får inte väga in för mycket hur det är nu och hur andra uppfattar en. Det blev liknande resultat på båda, även om frågorna skilde sig åt en del. En fingervisning om vad jag ska göra, helt enkelt. Jaha, vet du inte det? Jo, min högsta dröm är att göra precis det

Det har varit en härlig helg. Lugnt och skönt utan krav. Det behövs mellan varven, även om dagarna i övrigt inte stressar ihjäl en. "Mello" var ju en besvikelse som väntat. Ofattbar musik och sånginsatser som kan liknas vid...jag vet inte vad. Det är bara ett spektakel, trots allt, men det passar bra som bakgrundsunderhållning till allt annat snack. Vi har också hunnit med att läsa lite böcker. Älsklingen har satt näsan i Andreas Carlssons bok nu, efter att jag plöjt den. Då hamnar vi på samma nivå :) Jag fick lånat en bok av mor, men den får jag nog lägga åt sidan. Den är helt obegriplig och ett enda stort svammel. Blir alldeles yr i mössan. "Min mormor hälsar och säger förlåt" är titeln och är skriven att Fredrik Backlund, han skrev också om "Ove". Den kanske är bättre. Sättet han skriver på är helt koko och stressande. Utmaningen har sakta dragit igång och idag är det dag tre. Igår blev det bara promenad, men det är alltid något. Viljan finns där och ja