Livet som Blom

Ibland frågar man sig om det är dags att t.ex. flytta, men någonstans innerst inne, så är det något som håller en tillbaka. Tänk om det inte blir bra, om jag inte trivs, får stökiga grannar, osv. HUR vet man? Det är många sådana saker som snurrar i huvudet på många av oss, troligen på de flesta. Säg att man tröttnar på sitt jobb. Där finns det ju redan en signal som är bra. Vad är det då som gör att man inte ser sig om efter ett nytt? Det går inte att veta hur det kommer bli. Det är nog det som är tjusningen i livet och som ÄR livet, på något sätt. När jag var liten fick jag ibland höra att; var inte så nyfiken, det är inte fint. Är det därför vi är så försiktiga, tro. Fler än jag har säkert hört samma sak. Vi är så trygga i det vi har för stunden att vi inte behöver vara nyfikna och kan bara sitta hemma och Undra hur det vore om jag gjorde si eller så. Jag vill veta hur det blir och därför försöker jag vara öppen för olika saker. Jag har genomfört många projekt, bara för att se hur

Jag har aldrig haft en helt ny bil. Varför vet jag inte, men kostnaden är väl en av anledningarna. Det är ju den sämsta investering man kan göra, säger de som vet och det kan säkert vara så. Nu är det dags igen att reparera min gamla bil. För några veckor sedan byttes det termostat och rem och då var även avgasröret på gång. Nu är det Mer än på gång kan jag säga. Låter som värsta traktorn. Var iväg till en verkstad för att visa upp den och killen lade sig på knä och kikade under bilen. Konstaterar att det kan ramla ner när som helst. Frågade om de hade tid att fixa och när han bläddrade i sin kalender kom han fram till att, ja, nästa fredag. Det fanns inte mycket text där i kalendern och jag gick frågande därifrån. Ringde en annan bra verkstad och dit får jag komma nu i eftermiddag och visa och är det inget konstigt så fixar de det snabbt. Dålig investering eller inte, fan vad gott det vore med en bra bil.

Var ju klart nyfiken på treans nya såpa och gav den en chans. Bara för att det skulle vara en från Borås, så kunde det ju vara roligt att se. Tänkte nog inte att det kunde vara sämre än Ullared, men tji fick jag. Ola-Conny och Morgan framstår som två Einstein i jämförelse. Säkert elakt sagt, men jag har ruskat på huvudet nu i en halvtimme och fattar inte hur de kan driva företag. Ja, jag vet att en del är enligt manus och klippningen är gjord för att förvåna och chocka, precis som i alla sådana såpor. Jag har fått någon mersmak på de här programmen ändå, men nu vet i fan om inte måttet är rågat. Får nog börja bli lite mer kulturell och skärpa till mig, för det här är för bedrövligt. Ullared är ju bara roligt och oskyldigt, men ändå mer på riktigt än de flesta andra. SVT here I come!!

Låter ju säkert otroligt speciellt, men så var fallet i morse när jag kom ut till bilen. Jag hör ofta hur människor gnäller när det är dags att skrapa rutorna. Ja, det finns väl roligare saker, men just idag kändes det lättare. Trots att islagret på rutorna var av karaktären betongfrost, så störde det mig inte så mycket. Solen var på väg upp och himlen var blå och mönstret som isen bildat på rutan, var verkligen fint. Fantastiskt egentligen hur det kan bli så. När jag startade bilen tittade jag en stund extra från insidan och det såg ut som det fanns någon form av ordning i det hela. Det såg nästan likadant ut över hela rutan, som en tapet nästan. Det tog en stund att få bort isen, som sagt, men fint var det. "Ta det isi"

Då börjar förkylningsbacillerna äntligen kapitulera. Nu mår jag ganska bra faktiskt. Fick lite extra energi igår kväll, från en härlig energikälla. Trots att även hon varit och är lite snuvig, så finns det alltid positiv energi att hämta där. Det låter säkert väldigt romantiskt och pluttinuttit, men det känns väldigt  mycket bomull just nu eller snarare rosa moln. Tänk att det är som det är. Det är ett uttryck som förekommer en del och egentligen är det onödigt, inget att fundera närmare över, utan bara att acceptera med hela hjärtat och ta in. Jag blir alldeles varm när jag ser henne och det är inte feber nu :) Meningen med livet...jag har hittat den eller snarare henne :)

Tänk att fyra dagar kan bli så betydelsefulla. Det berodde säkert på att livet just då inte var särskilt bra, så varje ljus stund, var läkande på något sätt. I september brukar ju inte vädret här hemma vara något att hurra för och bara att få lite värme och sol kan göra gott för själen. Hotel Lima i Marbella , var där vi bodde under vistelsen. Inget märkvärdigt alls, men mysigt ändå på något sätt. Det fanns en terass högst upp och där var jag ett par gånger och förundrades över utsikten. Resan var en resa för att komma bort och ingen turistresa. God mat och trevligt sällskap gjorde att jag mådde bra och det var huvudsaken. Strandpromenaden är fantastisk och ett vattenhål, på sitt sätt. En dag hamnade vi på en strandrestaurang i andra ändan av stan. Det tog kanske tio minuter att ta sig dit. Vi bestämde oss för att äta och bara slappa resten av dagen. Med en härlig utsikt och havet bara 50 meter från bordet kunde det knappast bli bättre. Vi åt och pratade i timmar. Maträtterna avlöste v

När man är yngre och musikintresserad, så ser man upp till de flesta som har en gitarr, står bredbent och har långt hår. Så även jag. KISS var de stora hjältarna för min del. Lustigt nog så formar man egna myter om dessa herrar, man tror man vet det mesta och kan sitta i timmar och lyssna på skivorna och beskriva i detalj hur de spelar, hur de gjorde inspelningen, osv. Tyvärr är det som sagt långt från sanningen. När Ace Frehley , gitarrist i KISS, släppte sina memoarer, höjde jag på ögonbrynen ett otal gånger. Spännande ändå att få lite insyn i hur det verkligen var och är. Det finns väl saker i boken som har en viss skugga över sig, då Ace inte heller snålat med drogerna, men jag tror faktiskt det mesta är på riktigt. Ni som ännu inte läst den, gör det. Satt ni också i pojkrummet och lyssnade på Alive I och trodde att den var inspelad under en och samma konsert? Lurad :) Det är kanske inte är ovanligt att det är så, men jag hade verkligen ingen aning. Var nog alldeles för upptagen me

För en vecka sedan, meddelade vår hyresvärd, att det skulle installeras en givare i våra lägenheter. Det var tydligen för att få bättre inomhusmiljö, alltså, jämnare temperatur. Givaren kom på plats förra fredagen och det har funkat bra eller egentligen som vanligt. I onsdags började jag ana att det kändes svalare i lägenheten. På med en extra tröja, men händerna skvallrade ändå om att det var något kallare. Nu har jag ju haft en förkylning i kroppen och varit lite krasslig några dagar och tänkte att det kunde vara det som spökade. Idag slog jag en titt på termometern i hallen, ca 19 grader, mot 21, som det var i början på veckan. Det blir att skruva lite på elementen trots allt och se vad det kan göra. Det är ju inte Jättekallt ute än. Kan det vara så att en jämnare temperatur, betyder sänkt temperatur, egentligen... Måste vara smidigt att vara hyresvärd. Så länge allt funkar och flyter på, så är det goa pengar som ramlar in för ett hyreshus. Naturligtvis blir det ett par extra krono

Vaknade vid åtta till en härlig dag. Sol, lite kyligt, men fint. Även förkylningen har börjat ge sig. Håller nu tummarna för att den inte kommer tillbaka, igen. Halsen känns ungefär som vanligt nu, skönt. Min älskling dök upp vid tio, i en pickup. Första flyttlasset idag. Det är inte jag som ska flytta utan ska tjäna som flyttkarl. Gör jag gärna, med tanke på vad det innebär:-)  Iväg mot Mark med en "ny" säng på flaket. Det kändes att orken inte var på topp när vi bar o kånkade, men det gick bra. Roligt att se den nya lyan också. Kommer att bli såå fint. Som sagt, en fäll framför den öppna spisen o en flaska bubbel så kan det bli riktigt bra. Blir det i och för sig ändå;-)

Skummade genom Aftonbladet innan och såg att folk hänger upp sig på Coopreklamen . Folk tycker den är sexistisk. Vet knappt vad det betyder, men det har väl med att det ena könet blir nedtryckt eller nåt. Tycker reklamen är ganska kul och oskyldig. Som en väldigt, väldigt god vän också kommenterade, så förekommer ju en Svordom i reklamen, ingen som reagerar på det? Får vi för mycket information på dagarna, tro, så att vi bara Måste bidra med kommentarer och dra allt till sin spets, trots att det inte har någon betydelse alls. Eller har vi för lite att göra? Vet inte, men konstigt är det.

Det var många år sedan nu, men minnet av den resan finns kvar. Efter det att saker ting och ting förändrades rejält i livet kändes det bra att ge sig av. Min morbror, som är en äventyrens man, tog med mig på en resa till just Marbella . Bara ett par dagar, fyra om jag minns rätt, men det var värt varje minut. Det var precis lagom varmt, ca 25 grader och kanonfint. En strandpromenad som heter duga, ja, ni vet som varit där. Lyxbåtarna låg på rad och matställena likaså. Att avnjuta en flaska vin där på stranden tillsammans med nygrillad fisk , nyss uppdragen ur havet, det är något alldeles speciellt. Jag kan inte spanska, men jag hade övat in ett par viktiga fraser och såg säkert lycklig ut när jag kom tillbaka med två öl från baren. Mat och dryck i mängder och härliga berättelser avlöste varandra. En av dagarna hamnade vi på stranden och lade oss i varsin solstol, som omsorgsfullt placerades ut varje morgon av en riktig djuping. Han kom förbi och skulle ta ut avgift och sedan satt han

Det blev en sväng till stan på förmiddagen, trots kylan. Fika och en tur runt torget, där det var någon slags marknad med en massa utländsk mat av alla de sorter. Gjorde inga inköp, men det såg fint ut. Väl hemma igen var det dags för ännu en tur till mataffären. Detta ständiga hemforslande av mat. I affären, vid köttdisken, stod två tjejer, nja, det vet jag inte, men kvinnor var det... Den ena verkade ha varit på fest igår och var lite missnöjd. De hade kommit ifrån varandra, hon hade dansat för sig själv, osv. Sedan nämnde hon förfesten. "Ja, innan vi gick ut hade vi skitkul, garvade så vi fick tårar i ögonen, så kul det var". Den andra höll med och sa att det ofta kan bli så. Jag minns också det. Förfesten var Alltid bra, ett jävla drag och alla var på topp. Var det sedan Inte planerat att gå ut, så blev det nästan alltid ett konstigt slut på kvällen. Det liksom dog. Tvärtom, om det fanns med i planeringen, då liksom flöt förfesten ihop med det andra och då blev det kan

Det var inte så länge sedan jag började blogga. Har funderat länge, men fram till att verkligen göra det har tagit tid. En del har bara ett enda ämne i sin blogg, medan andra skriver om lite av varje. Frågan är vilket som är mest attraktivt? Har det egentligen någon betydelse? Det är klart att om du har hundintresse, så läser du en sådan blogg och är du såld på mode, ja, då blir det sånt. Jag tycker ändå det är kul att skriva, inte om något speciellt ämne, utan bara skriva. Hur intressant det är  får mina läsare avgöra. Har suttit ihopkurad i soffan hela eftermiddagen och vilat, sett två filmer och bara varit. Jävligt gott! Verkar bli en kall natt till, vacker himmel nu och snart är det dags att få till något att äta. Inte mycket att få till, men det blir nog att slänga ihop en räkmacka. Vore väl gott med varm mat, men det får vara idag. En kopp te får står för det varma i kväll. Blir ju fredagsmys på egen hand, tyvärr.

Så långt kan jag sträcka mig idag i alla fall. Fem minus och solsken, det går väl an. Faktum är att solen faktiskt värmde, när jag tog en liten promenad till jobbet för en stund sedan. I övrigt fortsätter jag kurera förkylningen så jag är pigg till helgen. Så nu är det dags att ställa om klockan igen, jaja, tiden går. Vore ju skönare om det blev sommartid i stället. Då får vi tillbaka en timme nu alltså och det är ju inte dumt, men jag kommer inte att gå upp klockan två, natten till söndag och ställa klockan. Varför ska det ske mitt i natten? Nä, det får bli innan sängdags. Gäller ju att vakna i tid på söndag också, när det ska bäras säng och göra första besöket i älsklingens nya lya. Blir spännande. Såg att Apple släpper nya grejer snart. En ny iMac vore trevligt. En ganska dyr investering, men trevlig. Min funkar ju kanon fortfarande, men nytt är nytt :) Det finns dock annat som är viktigare för tillfället, så det stannar nog vid drömmen, än så länge.

Hur ofta tittar du på statliga program? Jag kom på mig själv nu i kväll att bli sittande framför Svt1 . Såg Plus och Debatt, innan det var det Lyxfällan på trean. Det har ju varit snack om att betala licens efter vad man tjänar, vad jag har förstått, men nu har det blivit avslag på det förslaget. Tänkte på det, nu har jag alltså sett 1 timme och 45 minuter på ettan idag och i måndags såg jag Gardells serie på en timme och betalar 519 kr, 2076 kr/år i licensavgift. En idé vore att göra som Spotify gör, när man då har gratisversionen, att en liten mätare talar om hur mycket lyssning man har kvar. Alla får samma kvot i början på månaden, då kan man själv välja hur mycket man tittar. Sen får man en ny kvot nästa månad. Vad sägs om 49 kr/ mån? Skulle säkert bli jävligt dåliga program för de pengarna, men, men. Frågan är hur mycket vi tittar på statlig tv, egentligen, med alla dessa "andra" kanaler. Betalar vi bara och ser glada ut? Ja, jag veta att det innefattar tv-innehav ocks

Det såg ut som någon satte igång en snökanon utanför fönstret för ett par timmar sedan. Den första snön alltså, fy fasen. Bra tajming att montera på vinterdäcken idag då :) När det var klart och sommardäcken lagts på plats i förrådet, så var jag tvungen att få något varmt i mig. Det blev kaffe och ett par mackor och det smakade riktigt bra. Jag hade funderingar på att göra varm choklad, då jag har en liter mjölk stående i kylen sedan helgen, men det fick vara. Kanske i morgon. För i morgon ska det ju komma ännu mer snö, om man nu får tro vår "trogna" väderlekstjänst. Hur som helst är det kallt och det gillar inte jag. Det är härligt med en skidtur en solig vinterdag, men just det där att frysa, blä! Vore gott att ligga på en strand i stället eller bara vara på en varmare plats... Aten kanske... Lyssna på låten Tillbaks till Aten

Den värsta stormen hade lagt sig, huset sålt och en planering om ett nytt liv hade startat. I kalendern fanns datum för inflyttning i en ny lägenhet i Borås och där fanns också röd text som talade om när jag skulle öppna min praktik i stan. Uppbrott i allra högsta grad alltså. Mer eller mindre kändes som att hoppa ut från ett flygplan i fallskärm och hoppas på att det fanns mark därnere. Det gjorde det och datumen jag kryssat i stämde nästan på dagen. Inte helt smärtfritt så klart. Ett och annat blåmärke och skrapsår har tillkommit under tiden. Sju år är en väldigt lång tid. Jämför med när barnen växte upp och skulle ta sig till skolan första dagen. De sju åren var ju oändliga och jag följde varje steg de tog. De sju år som gått nu, har i stort sett svischat förbi och det känns som jag har dålig koll på varje år som gått. Sju är ju ett heligt tal, sägs det och innebär det lycka också, vilket jag tror att det gör, så är detta det bästa året. Jag kan redan bekräfta att så är fallet. Sto

Saker och ting kostar pengar och därför måste vi tjäna ihop en slant för att kunna leva. Det är bilförsäkringar, hyra, bensin, mat, presenter, nöjen, prylar, osv. Allt kostar. Ändå förstår inte alla det Verkliga värdet i olika ting. Jag förundras ofta över kommentaren som många gånger följer då jag gjort ett inköp eller helt enkelt blivit tvungen att lägga en slant för att bilen ska fortsätta rulla, - Vad Kostar det då? - Men det är väl dyrt? Ärvs detta ner i en gen? Är det därför jag inte är miljonär? Jag har Verkligen börjat tänka annorlunda när det gäller sånt här. Min bil är ganska gammal, men funkar bra, dock behövs det en del åtgärder nu och Ja, det kostar pengar. Frågan är vilket Värde bilen har för mig, trots att den är gammal? Den tar mig runt i mitt jobb, där jag tjänar pengar, ganska bra investering då, eller. Jag är musiker och behöver instrument och inspelningsprogram för att skicka musik. Kostar det pengar? Ja, det gör det, men det verkliga värdet är att jag mår bra när

Hösten gör sig påmind ordentligt och är på väg att så sakta övergå i vinter. En del år kan det också innebära att kroppen säger ifrån på olika sätt. Lite extra trötthet eller till och med en förkylning med rethosta och lite annat. Det sistnämnda har nu slagit till hos mig. Inte jätteallvarligt, men det finns där. Konstigt vore väl annat, när jag umgåtts flitigt med min älskling, som också snuvat till sig rejält under ett par veckor. Självförvållat, alltså. Finns det något alternativ? Nä! Hur är det då möjligt att hålla sig på ytan? För det första räcker det ju att bara tänka en vacker tanke och det är inte så svårt just nu. I övrigt är det de Små glädjepuffarna som styr upp allting. I morse när jag steg in i badrummet och skulle kolla att ansiktet satt på plats, fanns där en riktig värmande glädjekick fastsatt på spegeln. Den ger mig energi hela dagen och jag känner knappt förkylningen längre :) Viskningen i örat, strax efter kl 5 i morse, gjorde nog sitt också :) Lalalalalove U too

Människor är fascinerande. Hur vi tänker och gör, kan många gånger vara ögonbrynshöjande. Jag ser mig själv som ganska duktig på att läsa människor, om än även jag, kan misslyckas ibland. Jag och min kära vän har ofta diskussioner om hur människor bär sig åt, vi har samma syn på saker och ting och är lika förundrade. Nu i eftermiddag fick jag äntligen tag på en person som jag sökt i mer än en månad. Detta är jobbrelaterat, men intressant. Det finns saker att veta om själva ärendet, men jag går inte in på det. Vad som slog mig precis i början på samtalet var att personen ifråga lade sin röst i ett speciellt tonläge, som behölls genom hela samtalet. Det speciella i sammanhanget är att personens syskon lät exakt likadant i ett annat samtal i somras. Meningsskiljaktigheter som var helt oskyldiga och jag ville förstå vad det verkliga problemet var, men det blev inte så. Likadant idag. Jag fick inget svar, förstod inte och kände hela samtalet, ca 5 min, att personen i andra ändan ljuger och

Receptet på en härlig lördag behöver inte innebära att ge sig av till annan ort, äta på restaurang och promenera på okända gator. Det går precis lika bra att befinna sig i ett litet gråmulet Borås och njuta precis lika mycket. Det gjorde heller inget att det inte var förberett, vad det gäller mat. Bara i stora drag, så det tog en stund att fixa, men vad gör väl det, när man har det bästa matlagningssällskapet som finns. Lite bubbel i glaset så går det som en dans. När det väl var framdukat och klart, såg det läckert ut och vi spenderade över två timmar vid bordet! Härligt och mysigt, mycket att diskutera och berätta. Dessutom slapp vi kyparen som annars skulle stört under middagen och ingen nota kom det heller, mer än att bjuda igen och det är väl inget. Kvällen var den bästa på länge, igen :) Havskräftor och ostpaj med kantareller o Västerbottenost Västerbottenost

Upp och hoppa en lördagsmorgon. In med tvätt i maskinerna och in med frukost i den andra maskinen. Grått och trist väder, men skönt ändå, varmt ju. Eftermiddagen och resten av dagen bjuder på härligt sällskap, så jag passar på att piffa till det lite. Lite är ordet, inte så mycket piff här kanske, mest att det är snyggt och städat. Passade på att åka till bolaget och svängde in precis för att se en hyfsat lång kö stå och stampa i höstrusket. Väl inne var det ruljans, kan man säga. Jag tog mig till vinhyllan och letade efter vin till skaldjur och alldeles bredvid fick en annan kille hjälp av en säljare att välja ett, just till skaldjur. Jag lyssnade och såg vad de pekade på. Det intressanta var inte rekommendationerna från säljaren, utan Hur hon verkligen Sålde. Han påpekade att det nog räckte med två flaskor, kanske prova ett annat också, jämte rekommendationen. Han gick ur butiken med sex flaskor! Klart de vill sälja. Hur ska leverantörerna, som lever på att göra vin, annars överleva

Vad har du för stil på livet, egentligen? Det finns ju hela magasin som bara tar upp det. Hur man ska och bör leva för att få ut det mest av livet. I grunden berör det yrke, familj och bostad, men nu kan det visst innehålla allt. Det kan vara en livsstil att äta en viss sorts mat, sitta i en fåtölj varje fredag och röka en fet cigarr tillsammans med en konjak. Du kan surfa, både på vågorna och nätet och kalla det för en livsstil. Kan det vara en livsstil att vara arbetslös...hemlös...alkis... Oavsett hur man lever så tror jag att man hittar vad man söker. Jag själv har nog ingen speciell livsstil mer än att jag njuter av livet, precis som det är och blandar in lite olika företeelser som det passar. Möblerna, här i lägenheten, är ett "hopaplock", men det funkar fint. Det är som det är. Huvudsaken är att man Har stil och mår bra av det. Enkelt och bra. När man sen träffar en människa som har samma enkla stil, underbar, men enkel, dock med en touch av livsnjutning, då kan det i

Läser just nu om Keith i Stones . Om hans liv och äventyr. Det är sanslöst hur han misshandlat sin kropp och ändå står han upp fortfarande. Det är väl med nöd och näppe kan jag tänka mig, men ändå. Han säger själv i boken att hans kropp är unik och verkar tåla hur mycket som helst och att han vet precis hur och känner sin kropp utan och innan. Han tillskriver " rent knark" den stora äran för att han mår såpass som han gör. Inte köpt någon skit från gatan, utan med mycket pengar på fickan, så finns det bra grejer att få tag i som gör "mindre" skada. Ja, jösses! Själv blir jag nästan orolig om jag druckit ett par glas vin för mycket eller ätit godsaker ett par dagar i rad eller kanske skräpmat tre gånger på en vecka. Fan, jag borde ju leva till jag blir hundra om man ser till vad för sorts "skräp" min kropp fått i sig under mina år. Å andra sidan syns det ju också på utsidan ;) Jag är nog "liite" mer ungdomlig och finner lugnet i spegeln på morgnar

Det är ju behjärtansvärt det han gör i Nybyggarna, men jag funderar ändå på hur det ska sluta. Det är trasiga människor som kommer att bo ihop i en och samma lada. Hur har han tänkt i fortsättningen? Lite amatörpsykolog får jag nog säga att han är, eller? Vore intressant att se hur det går med projektet. När dessa människor ska bo ihop och inte knarka, hur ska det gå. De klättrar ju redan på väggarna i programmet och då är de utan droger ett par dagar. Langarna hittar väl snart dit, vad händer då? Hur ska de försörja sig, köpa mat, mm? Nja, jag är tveksam, men man vet ju aldrig. Hälsotips: Det blir ofta missförstånd om vad mat innehåller eller inte innehåller. Finns många "experter" därute som har väldigt svårt att er känna att de faktiskt INTE vet allting. Jag vet inte heller allting, men jag tar reda på fakta och står inte på mig när jag vet att jag har fel. Kolla källan och kolla på fler ställen hur det ligger till. Har du magproblem t.ex och har gjort tester s

En bra dag, så här långt. Inte mycket kvar, så det händer väl inte så mycket mer idag. Träna hade jag tänkt att göra, efter ett längre uppehåll. Vet inte riktigt varför, men under en vecka fanns det en överhängande risk för förkylning, så då fick det hellre vara, men nu så. Ett besök hos tandis har jag också hunnit med. Goda nyheter, inga hål och allt såg mycket bra ut. Dock ville tandläkaren se på en lagning jag gjorde förra året och ville således byta ut den. Materialfel, kallade han det och då är det bara tiden jag behöver lägga. Ok, det får bli en annan gång. Reklamationen håller i sig. Blev en bakelse på väg hem för att fira :/ Telefonen ringde senare när jag åter var på jobbet och en tjej från något som hette Prognosia presenterade sig. Det hörs nästan på namnet att det inte är seriöst. Hon ville höra om jag var aktiv i mitt pensionssparande och snackade om det orangea kuvertet. Jag fattade inte ett dugg vad hon ville och det sa jag flera gånger och ändå fortsatte hon babbla.

Vad är snart? Snart, kan vara i morgon eller om en vecka, kanske till och med en månad eller halvår. Just nu vill jag att snart ska vara nu! Men det är rätt gött att längta efter bra saker också. För det är bra saker som händer, snart. Just nu lever jag med mobilen i handen, nja inte riktigt, men nästan, blir svårt att jobba då :) Det är skönt med närheten, även om det är en bit bort, men det Känns nära. Värmande och härliga ord flyger i luften mest var tionde minut. Planering av olika slag bollas hit och dit. Det är skitskönt, rent ut sagt, att vara en del av allt detta och det blir bara bättre. Så, Sötis, när är det snart :)

Min moster är rolig. Hon är lite fullisjutton, som man säger. Att jag träffat någon, fick hon höra av min morbror, som skvallrat. Det var ju ingen hemlighet direkt, inte då, men man berättar lite efterhand. Just i sådana här lägen. Mer om det kanske en annan gång. I alla fall så tar hon upp detta nästan varje gång hon ringer. - Är du kär nu då? Frågan besvaras med ett stort JA!! Häromdagen undrade hon igen, är du kär nu då? Samma svar. - Det hörs att du är det, det är roligt! Hon är glad för det o det hörs tydligen via telefon. Syns det också? Ja, jag är kär, nåt så in i helsike! Om nån undrar... Säger bara, M is the One! <3

Ja, hur skulle du gjort om du hade tre önskningar? Som grabbarna i baren, kört på tre öl... Anden väntar på ett svar. Jadu, hur skulle man göra. Som det är nu så skulle nog första önskningen bli en oändlig ström med pengar. Det går ju alltid åt, till både det ena och det andra. Vad skulle nummer två vara då? Att leva väääldigt länge? Nja, kanske inte är så kul, med tanke på att alla andra knoppar av allt eftersom. Hälsan vill man ju alltid ha och att barnen har det bra och mår väl, men det finns ju bara tre önskningar... Det är faktiskt inget lätt beslut. Man ser hur mycket som betyder något för en, när man börjar tänka. De flesta börjar nog med pengar, sen blir det svårare. Du kan inte köpa dig hälsa, trots att folk tror det ibland. Klart att en kall öl och en påse jordnötter inte är fel och kan mycket väl betyda mycket för någon. Begränsa dig inte, utan ta vara på allt. Du har massor med bra saker och människor omkring dig. Jag behövde inte använda någon önskning och ändå fick ja

Det känns som att jag redan visste. I mars, det känns som att jag redan visste. Är det möjligt att det var så? Jag tar bort det där frågetecknet... det behövs inte, för jag visste. Tror att du visste också, känns så. I juni visste vi båda, visste någon annan, känns inte så. Händerna visste, ögonen, känns som en dröm. Det är ingen dröm, du finns och känns. <3 Nu vet jag, nu vet du och DET KÄNNS! Wake up happy, oh yeah!

Fredagsmys blåser man ju upp i reklamen så det står härliga till, men de glömmer att det finns fler dagar i veckan. Torsdag till exempel. En alldeles utmärkt dag att mysa på. När man dessutom är bortskämd med det absolut mysigaste som går att uppbringa, slår det vilket fredagsmys som helst. Spelar ingen roll om det dukas upp tacos eller ett tresiffrigt rödvin. Ugnen värms upp och riset står på spisen och sprider en doft av Kina restaurang i lägenheten. Till denna något heta rätt serveras vitt vin och ett middagssällskap som egentligen gör efterrätt överflödig, dock fick det bli en liten söt kaka som avslutning, på flera sätt ;) Vad som är synd är att tiden går så jävla fort. Natten svischar förbi och i ett töcken hör jag en mobilklocka gå igång och en väldigt trött sötnos sätter sig upp i sängen. En stund senare klickar det till i ytterdörren som stängs försiktigt. Kvar är en känsla som jag vill krypa in i. Vänder mig om på sidan och tänker, det måste varit en ängel.

När jag var mindre, till åren då alltså, umgicks jag ofta med samma kompisar på dagarna. Självklart fann man någon som blev mer vän än de andra och då kunde det uppstå roliga situationer. Man sa samma saker vid exakt samma tillfälle, hittade på liknande saker, ovetandes om de vad den andre gjorde och blev lika förvånad varje gång man fick höra vad som hänt. Någon gång vet jag att vi ringde exakt samtidigt. Det kom ingen signal, men jag plockade upp luren på ren känsla och vips så var kompisen i andra ändan. Helkonstigt! Nu händer det igen, men denna gången är det annorlunda. På så sätt att jag aldrig träffat personen förut. Ändå så händer samma sak som när jag var liten. Det räckte med ett meddelande och ett enda möte, så var det som att få en fiskekrok i kinden. Inte att det gjorde ont, utan att den verkligen sitter där den sitter. Spelar ingen roll att det är tre mil mellan oss, tankarna möts hela tiden. Sms:en innehåller ofta samma budskap och svaras på nästan exakt samtidigt. I te

Det är svårt att sluta le :) Helgens äventyr tillsammans med finaste M gjorde att smilebanden fastnade strax vid öronen. Ja, jösses! Det är en go känsla i kroppen, hela jävla veckan. Saker och ting börjar så sakta falla på plats, det där pusslet jag nämnt innan, börjar likna nåt nu. Dagen har varit lugn och fram på eftermiddagen så satte jag mig vid datorn och fortsatte spela in en låt vi har på g. Snart färdig nu, bara sången saknas och lite finjustering. Det är gött att ha en sångerska i sin närhet ;) Ja, livet är otroligt skönt, det är bara att le, så ler livet tillbaka. Puss, min ängel!

Det är inte troligt att det är så. Efter att ha tillbringat en och en halv dag i denna omskrivna stad, så hördes inte någon ropa efter Glenn en enda gång. Däremot kan låten heta, Solen lyser på alla i Göteborg, för det gjorde den verkligen, inte bara på ett sätt. Tillvaron lystes upp av ett vackert ansikte och hela helgen var skratt, mat, fika, discomusik och kärlek. Vad mer kan man önska. Trevlig hotellpersonal och en lite lyxig känsla, när bilen försvann till sin parkering med hjälp av en piccolo. Spankulera utmed Avenyn, avnjuta en god måltid och en öl på en irländsk pub. Skåla och se djupt in i ett par kära ögon, medan champagnebubblorna kittlade i näsan. Höstmörkret lade sig över stan och då passade en dinnershow bra. Härlig stämning, glitterkostymer, sköna moves och en nostalgitripp rakt in i 70-talet. Let´s groove tonight...det vill jag lova :) Tack M för att du är du!

Det är ett bra ord, ja, jag vet att det heter gott, men med denna stavningen och uttrycket så blir det verkligen GÖTT! Somnade som en sten igår efter en härlig dag och en kväll som lätt kan sammanfattas med just, gött. Trevligt besök, trevligt förresten, lite torftigt kanske, underbart passar bättre. Vi åt en god fiskgryta, typ, med ris, lite höstigt med starka kryddor. M hade ju stått i köket hela dagen innan och bakat bullar, så det fick bli lite fika framåt nattkröken. Skitgoda bullar med vaniljkräm på, gött! Otroligt mysigt. Inte ens tv:n slogs på och inte heller någon musik, jo, innan var det musik av olika slag och namn på artister kom upp som jag tydligen förträngt. Fast vad fasen ska man ha tv:n på för när det finns annat härligt att lägga ögonen på :) Snart är det helg och mer gött väntar. Ha det gött!

Helgen som gick innehöll en del shopping, trodde jag :/ Så blev ju inte fallet. Idag gjordes ett nytt försök till ekipering. In och ut i butikerna, spana efter brallor, hittar inga roliga, ut och in i nästa och där fanns EN ställning med brallor!! Vad fan! Hur svårt kan det vara!? Det ska kännas rätt och det är sällan det gör det när man väl är på jakt. Precis som i livet, men rätt var det är så öppnas dörren och där står en person som bara är Helt rätt, tjoff bara! Fick med en skokartong hem i alla fall :) ja, den innehöll skor... Lunchbehov nu efter allt jagande, kurr i magen. Sedan jobb och kvällen fortsätter på bloggtemat idag ;=) Puss!

Man kan ju må bra och sen kan man må BRA! Sällan jag gräver ner mig för saker i vanliga fall, så jag kan nog säga att jag mår bra för det mesta. Ibland blir man ju trött på saker och ting, men försöker ändå hålla humöret uppe. Nu är det på det viset att humöret liksom har ett eget liv och drar iväg lite hit och dit. Inte att det går ner, utan snarare tvärtom, uppåt i alla möjliga riktningar. Ni vet hur en ballong beter sig, om man släpper den utan att knyta. Nu landar ju den efter ett tag, på golvet, men jag har inte landat än och troligtvis kommer jag aldrig göra det. En energiboost utan dess like kan man säga. Undrar hur det fungerar egentligen? Men varför grotta i det!? Först går man omkring ensam på en liten grusväg och strax därefter åker man i över tvåhundra på värsta autobahn. Det är inte farten, energin eller att vägen har blivit bredare och bättre, utan det är tryggheten, säkerheten och den lycka utmed vägen, som fyller hela kroppen och gör resan otroligt behaglig. Thanks M! &

Jag hoppar in i ringen, länge sedan nu. Sitter där i ringhörnan o lyssnar, jodå, han sitter där på axeln o babblar, tjatar o försöker peppa. Jag försöker samla mig, få saker o ting på plats, går sådär. Gonggongen ljuder o jag kastar mig in i matchen. Jag hinner bara ta ett steg, pang, rakt i pallet, pang, rakt i magen och det sista tar rakt i hjärtat, BAAAM!! Det ringer i öronen, benen darrar o allt snurrar. Pladask faller jag i mattan. Vad hände!? Jo, det var HON som hände. Som värsta kärlekstsunamin drog hon fram. Kärlek vid första ögonkastet? Snarare vid första närvaron ;-). Kär är bara förnamnet, hyperförälskad är efternamnet. Det händer och det händer igen, hela tiden. U are the one and U know it!

Minns ni Kungens citat från mitten av 70-talet!? Nu tror jag minsan att det har hänt igen! Det har klickat! Sagt KLICK på riktigt... Det handlar inte om Silvia den här gången, så klart, men nog känner jag mig lite "kunglig" ändå, i detta sammanhanget. Känslan, där i Kungens leende, går inte att ta fel på.