Livet som Blom

Just det, det var ju som jag skrev häromdagen, det här med resan och målet och de där flosklerna. Nyår är väl en typisk sådan företeelse. När allt ska börja om igen. Man ska gå ner i vikt, träna mer och äta bättre. En del förlovar sig och gör extra stor sak av hela aftonen, medan andra bara tittar varandra djupt i ögonen och säger; jag älskar dig och nu ska vi göra något riktigt bra av året som kommer. Det är väl jättebra att börja om ibland, om man kan. Nystart på både det ena och andra. Vända blad, som Kungen skulle sagt. Så blir det nog för min del i morgon också, påbörja något riktigt bra, även om det riktigt bra, redan är påbörjat. Det är ingen uppförsbacke direkt, utan snarare en jävligt hög och lång hoppbacke. Och vi har släppt och är på väg, i en jädra fart, härligt. Det kommer nog bli tysta löften om ett hälsosammare liv, även om jag tycker att vi redan är på den linjen, men man kan alltid bli bättre. Först ska det ätas och drickas gott och sedan tar vi en dag i taget. Det fin

Eller kanske något helt annat. En del slänger sig med floskler av olika slag, hit och dit. - Äntligen måndag, en ny vecka med nya möjligheter. -Det är inte resan, det är målet, medan andra säger tvärtom. Det där med ny vecka och att det är så skönt med måndag och nya möjligheter...den är jag väldigt tveksam till. Vi är nog få som verkligen älskar att gå till jobbet, kanske därför vi måste inbilla oss och peppa oss för att orka med. Jag skulle nog vilja dra det ett steg längre och säga att det är det som kommer efter att man gått i mål. Belöningen av allt arbete och ihopbitande. Resan är ju kanon den också och väldigt utvecklande och självklart är det gött när målsnöret smätter av, men den varma duschen, som man aldrig vill kliva ur och den goda måltiden med ny energi, vill man inte missa. Och känslan efteråt, av en stark, nytränad kropp och sinne slår allt. Sammanfattningen blir således; resan är svettig och kämpig, målet är språngbrädan till nästa mål och det som räknas är allt gott s

Ni kommer ihåg vilket dilemma det var med önskelistorna som skulle in. Själv fick jag krystat ur mig ett par saker och några av dem landade under granen. Alldeles nyss gjorde jag ett närmande av ett alldeles speciellt slag. Rakt upp i näsan, kan man säga. Jag vet att Tommy Körberg använder en sån här mackapär, då främst för att få bättre klang och resonans. Själv vet jag inte om jag är i behov av just det, men det är ju inte dumt att kunna andas ordentligt :) Det handlar om salt och vatten, helt enkelt och detta ska då sköljas genom näsan. Känns ju sådär, när man tänker på hur det brukar kännas att få kallsup i havet. Jag gjorde som de säger i Hälsoresan, attackera pipen :) Lite lugnare dock. Det var en känsla som är svår att beskriva. Det kom jävligt salt vatten ner i halsen och ut genom den andra näsborren och det spottades och frästes, men fasen vad gott det var efteråt. Det rensade riktigt gött. Läste på efteråt och det visade sig att huvudställningen var viktig och då kommer det i

Nog för att jag brukar kunna framkalla inspiration, men ibland går det lite trögt. Ikväll blev det bra. Fick fram en text som det fanns melodi till, men den var på engelska. Ingen dålig text alls, men jag kände att det krävdes nåt mer. Efter en stund fanns där en vers på svenska. Och ytterligare nån timme senare en vers till. Så nu är det en svensk bra låt istället. Humöret o känslan över lag, blir ju inte sämre av att man får höra sin älsklings röst,  i mer än en timma på telefon. Underbart! Hon är för jävla go! Gitarren åker fram imorgon bitti o då ska jag provköra låten igen. Godnatt!

tillkommer i årets upplaga av den där berömda ordlistan, har med den nya tekniken att göra. En del är mindre roliga och troliga och andra bara konstiga. Att Zlatan har kunnat inspirera till ett nytt ord, är för mig ofattbart och inget som jag kommer använda. Dock när jag tänker på mitt yrke som massör, så finns det ett, som passar väldigt bra på flitigt telefonanvändande och skador av detta, Mobineck! Det är så vi ser ut när vi står med våra mobiler på stan och tittar ner på dem. Inte gam-nacke, som är ett symtom när vi blir hängande framför våra skärmar hemma. Ordet finns inte med som ett av de nya, för jag kom på det nu. Kanske nästa år :)

Ingen större variation på maten, som man intar under dessa dagar. I stort sett består det väl av fett, socker och mer fett. Det är väl inte så farligt om man är duktig resten av året, eller? Känner ändå att samvetet pockar på vad det gäller motion och kasst matintag. Får nog bli en träningsrunda i kväll igen. Med ett par kilometer cykling och muskelträning. När börjar man på nytt då? Nästa tisdag? Då det är nytt år. Då ska man ju börja om på nytt och skärpa till sig. Varför inte göra det NU!? Äsch, några dagar till kan man gotta sig med både lite vin och god mat. Det är ju trots allt nyårsafton kvar att frossa på. Det blir en afton utan dess like och en verklig nystart för både mig och Marie. Underbart, helt enkelt! Nä, nu tar vi en fika :)

Är det så de sjunger, när Lady och Lufsen smaskar i sig spagetti och köttbullar eller frikadelli, som kocken säger. En härlig juletid är det i alla fall och snö blev det. Små tassande barn, i tidig morgontimma är väl mysigt...kanske liite tidigt, men det gör inget. Spända inför julens alla hemligheter är det säkert svårt att sova. Det blev jul redan igår, med både julesnaps och paket. Tänk att tomten hade hittat ut så långt i skogen, där vi befann oss och att det fanns paket till mig i säcken, roligt. Härlig stämning med ett ålderspann på 75 år! Jättegod mat, trevligt umgänge och en liten nätt snöstorm eller vind, utanför fönstret. Idag är det alltså julafton och det blev riktig julegröt och skinkmacka till frukost. Marie gjorde slag i saken och bojkottade de smidiga "grötkorvarna", dock med ett litet tveksamt uttryck i det söta ansiktet. Det blev bra, måste jag tillägga. Efter lite legobyggande var det åter dags att skotta fram bilen och ge sig hemåt för att fira hos mor. Ka

Det är fantastiskt hur livet serverar roliga saker. Ibland är det en dimma bara och man traskar på, som med en tung ryggsäck och ibland blir det lite lätt regn, som avslutas med en vacker regnbåge och solsken. Som det är nu så känns det som att stå vid regnbågens slut och bli bländad av den berömda skatten. Danskarna har det perfekta ordet för älskling, "skatt". Väskan packad inför en skön helg tillsammans med min skatt och de små "ädelstenarna". Inbjudan till ett nytt slags julfirande, är mottagen och ligger trygg i hjärtats innerficka. Önskar er en skön "förjul" och hoppas ni smakar en skinkbit och ett glas öl till kvällen eller till söndag kväll. Julkram!

Ännu en kanondag flöt förbi igår. Med påhälsning av min moster, där det ingick fika med tårta och julklappsutdelning, mycket trevligt. Sen var det lite allmänt fix och en timmes jobb och vid halv sex knackade det på dörren, i bästa tomtestil och en sötis stod i hallen. Vi ordnade mat och smuttade på gott vin och hamnade i tv-soffan. Härligt. Klockan blev tio och älsklingens ögonlock började bli tunga. Hon fick vila i mitt knä medan jag slötittade på konserten med Rolling Stones. Hon hängde med ett par låtar innan det snusade gott i knät. Jag har nästan läst klart biografin om Keith och det är en bra bok, spännande att få lite inblick. I boken framstår, framställer han sig själv som en gitarrhjälte och rabblar en massa om olika ackord och öppna stämningar, mm. När jag såg den stackarn igår på tv, undrar jag verkligen. De soloprestationer han genomförde, under den en och en halv timme jag såg, var ju bedrövliga. Han gick runt och lallade, slappt spelande på gitarren och jag fick nästan p

Åkte från Fritsla idag på morgonen. På väg dit igår var det lite skumt med temperaturen i bilen. Tempmätaren for upp till över nittio grader, för att stunden senare falla nästan till botten. Det blev lite svalare inne, men sen kom det tillbaka. Tänkte inte mer på det. Imorse var det likadant, men nu fastnade den på över hundra och när jag kom till Statoil så bestämde jag mig för att stanna. Det var kallt i bilen så något var fel. Det rök rejält när jag stannat och jag gick in och köpte glykol och drog hemåt, trots röken. Hemma lät jag den svalna innan jag gick ut och kollade läget. När jag öppnade huven, så var locket borta till vattenbehållaren, men snart fann jag det. Det låg snyggt och prydligt bakom behållaren... Då kan man fråga sig hur det gick till. Det är ju ett slutet system och kokar det finns det ventil som börjar släppa ut. Jag kan säga att locket sitter som berget när man skruvat dit det och kan omöjligt skruva upp sig själv och framför allt inte lägga sig upp och ner bako

Tänk att det skulle gå närmare eller drygt tio år tills jag satte min fot på Gekås igen. Som sagt, tiden går, så in i helsike. Dock var det skönt att åka dit en dag när de flesta hade bestämt sig för att vara hemma och dricka glögg och klä granen. Skönt var det också, att ha med en van Gekås shoppare, som Marie. Med stora steg och en rejäl kundvagn gick vi in genom den gigantiska ingången och möttes av ett ganska folktomt varuhus. Nu hade vi listor med oss, så vi slöade inte runt en massa utan tog oss direkt till det vi skulle ha. Vad jag såg, så kunde jag nog spenderat ett par timmar till där. De har ju verkligen Allt. Efter ett tag blev det lite tungt i huvudet och vi kände hunger, men då hade restaurangen redan stängt. Så när vi var klara fick det bli ett av haken utanför i stället. Funkade bra. Sedan gav vi oss iväg i mörkret på den smala skogsvägen och passerade även Kullaberg. Många minnen flaxade förbi vid anblicken av byggnaden och jag kunde minnas hur vi en gång på 80-talet ha

Oj, vad frimärken vi måste köpa eller julfrimärken, heter det väl. Korten ligger utspridda på köksbordet och alla kollar så att allt stämmer. Det blev många i år också, roligt. Det är roligt att få också och skickar vi nu en sådär, trettio, fyrtio stycken, så borde det väl komma något tillbaka. Det var när jag bodde hemma och julkorten var en stor del av just julen. Den andra var att fixa skinkan kvällen innan och skära en riktigt tjock skiva och njuta den med senap och julmust, innan man kikade på granen och gick och lade sig med stora förväntningar på morgondagen. Samma visa var det under åren som familj. En jäkla massa julkort och paketinslagning, långt in på småtimmarna dagen innan. Saker och ting blir annorlunda. I år räckte det med Ett häfte för att få iväg korten. Ett julkort har redan trillat ner i brevlådan och det var från mor. De sista åren har det varit mycket sms på julafton, till kompisar, men även det har minskat. Det är inte så noga egentligen, det blir jul ändå. Det gå

Artonde december redan och det går snart till jul. Regnet har tagit på snön, så frågan är om det blir en vit eller grön jul. Det blir jul hur som helst. Ska bli skönt med några dagar ledigt och äta lite god mat och umgås. Idag har jag ägnat en del av eftermiddagen till städning. Nu är det bara de små tomtarna som ska placeras ut i lägenheten och sedan kan julen komma. Blev lite trött efter maten och all städning. Så nu har jag bara gått runt och funderat och känt mig lite tom. Ska snart jobba en stund till, men hinner nog med ett mellanmål. Visst är det jobbigt när man inte vet vad man ska göra. Allt är klart, det är rent och snyggt och det går inte att göra mer. Tråkigt. Och mörkt är det och jag känner inte för att plinka heller. Konstig känsla. Det ordnar väl sig under kvällen.

Japp, nu jävlar börjar det kittla i musiktarmen. Öronen är på helspänn efter dolda musikslingor, som brukar dyka upp när jag minst anar det. Har pillat på gitarren flera gånger idag och även kommit upp med en ackordsföljd och en textrad, som jag nu vidarebefordrat till ännu ett textskrivarproffs i min omedelbara närhet. Ett snyggt proffs ;) Det riktigt bubblar i kroppen och jag längtar till våren. Om allt går i lås, så kommer det florera musik, signerad mig och min älskade Marie, lite varstans i Sverige. Otroligt spännande! Skulle behöva ett par kubik sand nu, som sagt, så att startgropen blir hög, som den värsta hoppbacken och uthoppet kommer likna Boklöv, spritt åt alla håll, så att säga. Sverige here we come!

Det är hög mysfaktor på dryckerna o godiset inför jul o under jul. Det är mörkt o kallt, även om dagens väder inte utgör det bästa julmyset. Trots det så händer det något när doften av varmt, kryddat vin, sprider sig i lägenheten. Den första knäcken eller kolan ska provsmakas o tänderna får jobba. Tur att tandläkaren godkände mina gaddar för inte så längesedan.Dagen har bjudit på umgänge med både dotter o mor. Kvällen ger mys på hög nivå med kyrkan som granne. Passar det med alkoholhaltiga drycker då...ingen ser å ingen hör...endast vi är vakna.

Money makes the world go ´round. Så är det säkert och de är svåra att hålla fast i plånboken. Alltid är det något som ska handlas. Är det inte tvättmedlet som är slut, så saknas det mat i kylen. Tog ett varv på Citygross idag, för omväxlings skull. Hade till och med skrivit en lapp idag och den scannade jag över under tiden jag vandrade runt med min jättevagn. Skulle man fylla den fick man nog problem att lösa ut sig därifrån. Otroligt vad grejer det finns egentligen. På ena sidan matvaror och på andra diverse prylar. Allt från leksaker, hårspray till trädgårdsgrejer. Har funderingar på att göra lite julgodis som sagt och det passade bra att det var erbjudande på blockchoklad. Det var lugnt i affären, men det tog ändå sin lilla tid. Kalaset landade på strax över tusenlappen, men det var mycket grejer. Som sagt var, in i ena ändan och ut i den andra, även bokstavligt talat när vi pratar mat :) Nu blir det dusch och städning, sen kommer min älskling och då får vi nog duka fram lite gott.

Har jag julklappspapper och tejp i garderoben? Det är ju första frågan man ska ställa sig. Snopet annars när man väl kommer hem. Jakten har i alla fall börjat och jag snodde ihop ett helt gäng med klappar på bara en och en halv timme. Lösryckta önskningar från olika håll lyckades omvandlas till paket. Det är inte lätt det där. Har man små barn är det ännu värre. Då ska det vara rättvist, lika stora och lika värde. Man kan tycka vad som helst om kuvert, men innehållet går ju lösa in mot sådant man vill ha, oftast. Nu har jag suttit på knä och slagit in samtliga presenter. Jag har en eller kanske två kvar att köpa, sen får det vara bra. Inslagningsmusiken har varit, Mer jul, med Adolphson och Falk och andra godingar. Undrar hur mycket stimpengar de här låtarna drar in under december? De håller ju faktiskt år efter år. Om trettio år till, spelas de fortfarande tro? Mer jul

Det har väl funnits sedan tidernas begynnelse, i olika former. Var det inte spelkort så fanns det väl ett gäng med stenar, man kunde bygga något av. Vår tids spel är ju lite mer extrema och avancerade. Nu snackar jag inte trisslotter eller tips. Genom åren har det blivit ett otal vinster på triss. Snackar jag pengar? Nä, nya lotter snarare och det blir det inte bättre av. Inte för mig i alla fall. Vid ett tillfälle för många år sedan besökte jag ett hotell i Småland. Det festades glatt och några vänner flockades runt ett bord. Det var 21 som spelades. Jag blev nyfiken och utan någon kunskap så växlade jag in en hundralapp. Efter en halvtimme och någon mer hundralapp fattigare, kunde jag ändå räkna till 1200 kr i fickan. Bra utdelning på ingen kunskap alls. Fråga mig inte hur det gick till för det vet jag inte. Skulle vara roligt att med hjärna och hjärta ge sig in på ett stort casino, likt James Bond och duka upp några maffiga högar med marker, röka en cigarr, smutta på en drink och se

Goder morgon! Uppe i ottan, kan man säga. Halv sex eller något sådant, började älsklingens telefonur spela. Jösses, mitt i natten och efter en natt med lite myror i kroppen. Sov några timmar i alla fall. Jag är imponerad av de små liven, som också ska kliva upp och fixa sig innan förskola och dagis. Med håret på ända, landade de en stund framför tv:n och pillade lite på mackan. En skulle vara tärna och hade fullt sjå med klänning och glitter, men det gick bra. Medan den lille tomten får vänta till i kväll att spatsera i luciatåget. Snart är det dags för jobb för min del också. Ut i kylan igen. Sankta Lucia, julen är kommen, tomtenissarna smyga på tå.

med tanke på vad som ligger på mitt soffbord. Högar med texter och mer ska produceras. Ibland går det perioder när det bara handlar om jobb och vardag, men då snurrar det ändå på i mitt lilla huvud och en idé är sällan långt borta. Tidigare i våras fick jag en förfrågan om att vara medförfattare till en bok, men av någon anledning hörde jag inget mer sedan. Nu kan det faktiskt bli aktuellt, men jag är lite försiktig med avslöjanden, innan jag vet att det blir av. Nu ska vi alltså skriva ihop ett gäng med låtar och möta våren med och det ska bli sjukt roligt. Nä, en dusch nu och så en timmes jobb, innan jag sätter mig i bilen och drar till älsklingen.

Ett år, har ju normalt 12 månader, som alla vet. Jag har fått uppleva något väldigt märkligt och speciellt det här året. Om jag målar upp året, som en cirkel med tårtbitar i olika färger, så skulle de två och en halv första bitarna vara åt det grå hållet. Livet har ju rullat på, men det har varit jämna plågor, om jag säger Så. En bit in i mars månad, börjar det grå gå över lite i svagt rosa. När vi närmas oss riktig vår och sommar, skiftar färgen ännu mer och går ordentligt mot rött. Det borde väl vara grönt, tänker du, men inte då. Mitt i sommaren, jämförs tårtbitarna med den rödaste av alla rosor som finns och från juli månad så skimrar det så där i luften, som det brukar göra när det är riktigt varmt. När det borde bli vitt och gå över i höst och kall vinter, så är det mer åt vulkanhållet, lavavarmt med andra ord. Egentligen borde snön smälta vid det här laget. Det lackar mot jul och har tomten en röd luva i vanliga fall, så brinner det nog i huvudet på honom när det väl är julafton

Kärnfamiljen, finns den? Vad betyder det, egentligen? Innebär det ett grälfritt kök, lugna o mysiga kvällar, alla kommer hem i tid o ingen ser sig om efter någon annan. Det finns kanske. Är det några nackdelar med att fira t.ex. jul lite överallt, samtidigt? Nej, det tycker inte jag. Inte nu iallafall. Det är en aning jobbigt utan barnen, men det går. Blir ju fler tillfällen att fira. Man hittar en ny kärlek o nya bekanta i och med det. En del klarar till o med att fira jul tillsammans med sina ex. Det är mina barn o det är dina barn. Du ska ha dem över jul o jag över nyår. Ett jäkla hattande. Men det går. Jag ser fram emot julen. Barnen kommer hit o de bor hyfsat nära så de behöver inte ta flyget. Jag får fira med min älskling. Välkommen julen!

på två olika världar. FB och verkligheten. Det räckte med några minuter nyss, så började tankarna snurra. Det var ett inlägg någon gillat, om en kille som varit på ett gym och i slutet av berättelsen visar det sig att killen, som fått hjälp av den som skrivit inlägget, hade Down´s. Det är inget fel i att berätta sådana här saker och verkligen inget fel att hjälpa till, vem det än är. Det jag funderar/reagerar på, är alla dessa fantastiska berättelser och hur fina alla är och hjälpsamma i alla lägen. Vi ska dela inlägg som handlar om försvunna barn, cancersjuka barn och vuxna, klicka på bilden om barnet ser ensamt ut och du skulle vilja hjälpa. Gilla om du har en förälder som slår dig eller dricker. Hjälper dessa klick och delningar? Hur många av de som klickar gilla på en bild, med en hemlös, tiggande man/kvinna, stannar på stan och ger en slant till den dragspelande pojken i hörnet vid Stora Torget i t.ex. Borås? Välkomnar vi "säljaren" i telefonen, som samlar in pengar till

är ju något man gör tillsammans, för det mesta. Jag har inte gjort det på hur många år som helst, men i år skulle det vara kul att slänga ihop lite goa grejer. Älsklingen och de små nissarna, eller snarare, nissen och nissan, har fixat lite godis, hörde jag. Det tände en liten låga av inspiration, så nu bläddrar jag runt och kollar olika recept. Det är en väldig massa ingredienser till allting och det mesta innehåller smöööör och smöööör :) Får väl öka på längden och intensiteten på cykelturen, så ska det väl gå. Det kan ju bli fina julklappar, om inte annat. Undrar hur många i stugorna runt om i landet, som nu sitter uppklädda och tuggar i sig förra årets Nobelmiddag? Det verkar lite överambitiöst, men samtidigt en kul grej. Undrar vad det blir för efterrätt i år tro? Själv har jag tuggat köttbullar, ägg och kassler och en liten sillrumpa, så det kunde vara gott med något sött. Nu är det ju ungefär 2 mil till något sött...så jag får väl hålla mig ett par dagar ;)

...att helgerna kan innehålla så mycket mer än att bara vara och försöka få tiden att gå. Nu har jag inte snöat in helt och hållet de åren jag varit på egen hand, men det blir inte riktigt samma, som när man är två. Fredagsmys på en helt annan nivå och det skulle också visa sig att mina målarkunskaper faktiskt låg gömda där i bakhuvudet. När det finns färdiga bilder att bara fylla i, så går det ju bra :) Fyra i rad, trodde jag var en lätt match, men jag fick stryk så det visslade om det. Har ni "kastat gris"någon gång? Ett underskatt spel och att spela det i en mjuk soffa och med en kanin som ligger och trycker intill, då blir det en utmaning. Det låter väl som ett trevligt fredagsmys och jag kan säga, det var det verkligen. Tänk vad mycket energi det finns i små barn. Otroligt häftigt. Det mest häftiga var, att det kändes som  energierna i övrigt, låg på samma nivå och det tackar jag särskilt för. Det blir kanon det här.

Nu tror jag faktiskt att det spårat ur fullständigt vad det gäller saker o ting, som har med våra religioner och hudfärg att göra. Idag stod det att läsa i en av dagstidningarna, att en liten pojke inte fick vara pepparkaksgubbe , i det kommande luciatåget. Vad fan är det som händer? De skulle heller inte servera pepparkakor, för att någon eventuellt skulle ta illa upp. Av en pepparkaka? Jag fattar inte hur man kan tänka på det viset. Orsaken var att lärarna vill peka på skillnaderna, de specifika skillnaderna. På detta sättet gör man verkligen ett problem som egentligen inte finns. Nu lär de barnen, att om du ser en människa som har en annan hudfärg, då ska du vara försiktig, typ. De leder in barnen på en väldigt farlig stig när det gäller det fria tänkandet. Flera kommentarer om det här, på bland annat FB, pekade på alla möjliga "ironiska"liknelser och bara att läsa dem, kan jag idiotförklara denna, dessa personer som gjort detta uttalande eller tänkt dessa tankar högt. Nu

Det är mycket som händer när man träffar en människa, som är så speciell, att man blir alldeles varm, bara man tänker på personen. När det känns att det är så jävla rätt att inget kan rubba på det man känner. Det kan vara ett smygande, fixande och trixande innan saker o ting hamnar på plats, men det är värt varje "lögn". Låter ju hemskt, men det är "spelets regler". Så bara en så liten sak som att ringa kan betyda mycket. Nu har det ju varit samtal varje dag i månader, men anpassat till olika tider och tillfällen. Nyss slog jag på stort och ringde, jag bara ringde för att jag kan. "Hej, jag vill ingenting, jag ville bara ringa." Hon blev glad :)

Sitter och slötittar på tv, läser nättidning och ska snart, hoppas jag, hämta min älskling, som är på julbord med sitt jobb. Såg just att det är ca 15 minus ute, då känns det gott att vara inomhus, en stund till. Kollade i efterhand på Kinas mat, intressant program, ser gott ut det där. Undrar om jag någonsin kommer dit? Satt för en stund och bara funderade och kom fram till att våren kommer fyllas med många härliga saker. Bland annat musik. Den går inte först, den är en stor del i allt som händer. Nu ska jag inte gå händelserna i förväg och säga vad som komma skall, för det vet jag inte själv till hundra procent. Dock kan jag nämna att Svensktoppen Nästa 2013 kommer få ett antal bidrag att ta ställning till. Det blir en ny konstellation, inte bara en kanske... Smålandsstenar, Stockholm och Helsingborg, är orter som också är inblandade och vad det innebär får ni veta om ni följer mig. Spännande, eller hur?

Nu går den lilla Golfen som en skyttel mellan Borås och Fritsla och det är fanimej det bästa jag vet. Kallt och bedrövligt, men när jag väl är framme är det en värme som inte går att beskriva. Vintern kom ändå, skit också! Kallt om fingrarna, torrt om händerna och en jävla massa kläder och rutskrap. Julen närmar sig också och det blir säkert härligt. Igår kom även biljetterna till sommarens stora event, nämligen Robbie Williams på Ullevi. Det blir kul. Ska lägga biljetterna på ett bra ställe, där jag kommer ihåg dem :) På vägen hem nu, svängde jag in på Maxi och plockade ner diverse småsaker i korgen. Vid grönsaksdisken fann jag tomater, som jag bestämde mig för att köpa. Tittar upp på skylten och där står; Runda tomater! What!! Är det sant!? Jag blir lika road varje gång jag får syn på såna skyltar. Undrar vem som ligger bakom den. Nu blir det lussekatt, kaffe och det senaste avsnittet av julkalandern. Mys, mys!

Japp, nu är det bekräftat på riktigt, för nu har vi ändrat relationsstatus på FB :) Jösses, vilken tid vi lever i. Tänk på hur det var när man var mindre. Då skickades det lappar i klassrummet och det frågades chans på skolgården, med hjälp av någon annan. Inte för att jag hade någon stjärnstatus, varken i skolan eller på fritiden, bland brudarna, men en och annan puss lurade jag till mig på de partyn jag fick komma på. Nu flörtas det på nätet hej vilt och nätdejting är hur stort som helst. Jag hade turen att få möta kärleken på riktigt, även om själva mötet bestämdes på FB. Så då är det väl klart att det ska synas där också, nu när vi faktiskt har ett förhållande :) Det är väl knappast på riktigt annars, eller? Jo, det kan jag tala om, att det är det verkligen, sååå in i helvete!

Ni vet hur det är. Ibland står man med saker som bara hänger i luften. Olika situationer som har en tendens till att låsa sig. Som den med den vandrande soppåsen :) Igår fick jag besked om att det löser sig automatiskt. Tanten i rummet bredvid, som har betett sig lite märkligt sedan hon kom, för ca 2 år sedan, har sagt upp sin lokal eller rum är det ju faktiskt. Så nu slipper jag dumma diskussioner i fortsättningen. Hoppas nu hyresvärden tänker till när det gäller kommande hyresgäst och väljer någon med annan inriktning på sin verksamhet. Vad det gäller andra saker och hur de löser sig, så är jag nästan förvånad över hur bra allt går. Innerst inne är jag inte ett dugg förvånad, då jag är välsignad med en flickvän som inte är av denna världen. Nästan övernaturlig :) Pusselbitarna, som jag också pratat om, är så välslipade och har en otrolig passform och utan att man behöver anstränga sig det minsta, faller de på plats, mjukt och behagligt. Det är ett stort pussel, men tid finns.

Har varit inne på det innan, att tiden rusar iväg. Idag firar jag 7 års jubileum på jobbet. Det blir ingen fest eller rabatter, utan jag bär bara känslan med mig. Det är inte klokt egentligen vad tiden går, igen. Kommer väl ihåg när jag var och tittade på lokalen och bestämde mig och hur det skulle se ut när jag äntligen fick flytta in. I samma veva flyttade jag även "hem" igen, till Borås, efter 16 år i Gislaved. Det kändes bra. Dock har det varit en kämpig tid, då jag återigen stod på noll vad det gällde kunder. Ut och ragga och prata med alla och till slut började det rulla på. Sju år är ganska lång tid beroende vad man jämför med. Hade det varit ett barn, så vore det dags att börja skolan. Jag fortsätter som vanligt och ser fram emot de kommande åren på jobbet. När det gäller de "privata" åren som kommer, så kan jag bara le och jag har många fina bilder i huvudet om vad de ska innehålla. Vad sa han, Janne Malmsjö, Vår bästa tid är nu, eller hur. Nu och alla andr

Hur många bloggar finns det? Ja, bara i Borås finns det 568 st registrerade, dock vet jag inte hur många som är aktiva. Vad skriver man om då? Det är alla möjliga ämnen som tas upp, allt från grodor till dyraste väska, typ. För skojs skull gick jag in och läste lite på en populär blogg, Kenza. En tjej som tycks skriva väldigt intressant, eller? Med 1,1 miljoner unika läsare den senaste veckan, så borde vara det i alla fall. Läste några inlägg som sagt och det står ungefär som jag själv skriver. Skillnaden är att hon är väl runt 20 år och ser bra ut, lägger ut mängder med bilder på kläder, smycken och en massa andra saker. Poserar i snön med nyaste outfiten. Vilka läser hennes blogg då? Är det en miljon tjejer eller är det hälften av varje, är det Göte 74 år, eller lilla Lisa 5 år. Ja, man undrar ju hur det är möjligt. Nu har jag klämt i mig en bit lax och potatis i alla fall och ska se på Lykke, som jag missade igår hemma hos min älskling. Där finns tv, men allt är inte riktigt på pla

Åh, jösses sicka dagar det varit :) Hjälpt älsklingen att flytta till en jättefin och mysig lägenhet. Det är lite pyssel att få till allt, men det har flutit på riktigt bra. Det ena efter det andra har klickat. Kallt väder, men inomhus är det varmt och skönt. Flera intressanta och förväntansfulla möten, har det också blivit och jag kan säga att det har känts så bra. Det är inte alltid det "passar", varken förr eller senare, men här var det bara som det varit hela tiden, helt naturligt, utan konstigheter. Morgonen idag blev tidig. Tidigare än jag räknat med. Vaknade ju förstås när Marie for till jobbet, men lyckades somna till en stund till. Trodde först jag drömde, för det började plinga i dörrklockan. Jag vände på mig och drog täcket över huvudet, men vaknade till ytterligare av att det knackar på ytterdörren. Tänkte först att M var tillbaka eller att min bil stod i vägen för snöskottaren på parkeringen utanför församlingshemmet. Det tog sin lilla tid innan jag fattade. Det

Solsken, men kallt som tusan. Det var gött att få lite värme av allt bärande. Kärleken har äntligen kommit in i lägenheten o det kördes grejer hej vilt. Lite flyttfika hann vi med, men så mycket mer blev det inte. Ett par bananer o vatten. Senare när vi fått in sista lådan blev det god plockmat i form av ost, korv o oliver, bubbel å vin. Härlig kväll med ångande element. Nu körs det husdjur o mer saker. Strax fika med kaffe gjort i perkulator, spännande. Glöggen ligger också o väntar. Myspys kan man säga.

att jag är kär, en gång till, kanske ni bara suckar och trycker er vidare till någon annan blogg. Om jag säger, att det är väldigt jobbigt att vara utan sin kärlek, när jag vet att hon finns tre mil härifrån och som det är nu, inte har möjlighet att åka dit. Om jag säger att det sistnämnda kommer ändra sig från och med i morgon, så borde jag få stående ovationer, jubel och fyrverkerier, för det är nämligen så det känns inombords just nu. Att jag är kär, kommer dock Inte ändra sig för det flyter runt i blodet, det är lika säkert som jag sitter här. Nine f*cking days without my love, fy! Bra låttitel, förresten. Om jag säger att Marie är den finaste och underbaraste som finns, så ÄR det så. Puss, ses i morgon!

Hur är det med språket nu för tiden? Satt framför tv:n igår kväll och vid flera tillfällen dök ovanstående "uttryck" upp. En del av den äldre generationen påstår att detta beror på alla datorer och telefoner som vi pillar med, hela dagarna. Jag är nog mer tveksam till det. Chattarna kortar ner språket och till en viss del även telefonerna, Men, dessa maskiner är ju hyfsat smarta och rättar det vi skriver. Dyker inte ordet upp rättstavat, så blir det ett rött streck under. Dock kan det bli en del roliga sms, om man missar att läsa igenom det, innan man skickar :) Så hur kan det bli så här då? Jag kan inte minnas att någon sa "egenkligen" när jag var liten och vad betyder det, för ordet finns ju inte, inte på detta sätt i alla fall. Det finns ett ord till som en del missuppfattar och det är situation, där det råder någon slags dialektal gräns, verkar det som. I Stockholmstrakten är det mer utbrett och där låter det; "sittation". Helt otroligt. Vad jag kan fr

Det finns folk till allt, brukar jag säga. Jag har nästan slutat att bli förvånad, över konstiga åsikter och uppträdande och uttryck av alla de slag. Jag har säkert konstiga åsikter själv, om man frågar andra. Tror visserligen inte att jag är så kontroversiell. Nu är det en jeppe, en katolskpräst , som uttalat sig om den nya julkalendern och går ut och varnar "sitt folk" för att den sprider fel budskap. Tydligen ska det förekomma, Anden i glaset och spöken och lite annat och det passar sig inte. Han hävdar att det sprider ockultism och att barnen tar skada och att de helst ser kalendern med     föräldrarna, om alls. Jag fattar ingenting. Vad jag minns har det förkommit både spöken, häxor och andar i flera kalendrar och det har gått bra. Tydligen har denna präst just vaknat ur en 40-årig koma och nu kastar sig in i allt nytt med lysande ögon. Jösses, är ingenting "heligt" längre. Jag har sett varje kalender som visats och jag känner mig väldigt frisk, både på utsidan

Så är det faktiskt. Det var dags att frisera lite grand. Blir trött på håret när det bara går att göra på ett sätt, men egentligen vill man göra på ett annat. Och så måste jag se proper ut inför helgen, när det nu vankas nya möten. Min frissa har flyttat till en annan lokal, billigare och bättre, så det var kul att se hur det blev till slut. Jag har ju hört om det ett par gånger och det var riktigt fint faktiskt. Mycket skvaller blir det hos frisören. Tanten innan mig hade tydligen tjatat hål i huvudet på den andra tjejen som jobbar där, så nu var det Karros tur att lyssna. Vi snackade om allt möjligt och jag berättade en del om mitt "nya" liv. Hon var dessutom med barn, sitt andra. Kul. Vi känner varandra sedan många år, så det går att prata om allt. Hon sjunger jättebra också, så det har blivit en del samarbeten. Jaha, nä, nu måste jag kolla frissan och hoppas det blir godkänt på lördag. Sax

När jag fick syn på mormors gitarr, så öppnades en ny värld för mig. Att den bara hade fyra eller kanske fem strängar störde inte. Det kom ljud och intresset bara ökade. Jag fick inte ta med den hem utan bara spela när jag hälsade på och det blev mer frekvent med tiden. Efter ett par år så hade jag övat in en hel del ackord och tyckte det var dags för en egen gitarr. Jag hyrköpte en kanonfin elgitarr, i formen som en Gibson Les Paul. Det började hända grejer och fler ackord kom till och till slut så hade jag även skrivit en låt. Så fortsatte det. Snart var gitarren min och vi bildade band och spelade och övade. Fler låtar kom till och nu blev jag nyfiken på keyboard och syntar. Jag hyrde och köpte och spelade och höll på. Idag är det samma sak. Med tiden har det blivit en och annan låt, ca 300 st. Spelar i stort sett varje dag och ibland så kommer det något bra ur det. Det underbara samarbete som jag nu har, vad det gäller musiken och i övriga livet, det går inte av för hackor. Klart m

Japp, då ska den fram igen :) Den kära adventsljusstaken. Efter att ganska nyligen flyttat, har jag koll på var lådan finns. Det är mysigt att tända upp och få lite julkänsla i huset. Dessutom börjar adventskalendern på lördag. En favorit i repris, Mysteriet på Greveholm del 2, typ. Ska bli spännande att se vad de har hittat på denna gång. Undrar om jag ska släpa in en gran i år...nja, får nog suga på den ett tag, inte granen, men tanken. Första advent blir så mycket bättre i år, dessutom. Får sötaste julängeln som sällskap :) Förstå hur jävla bra det blir! Undrar om hon hinner få fram något adventsljus eller om jag ska avvara min stake...

Hej! Jag heter Anders och är vit eller inte vit, snarare rosavit, men på sommaren blir jag brunare. Mörkblont hår och gröna ögon. När jag var liten hade jag kritvitt hår. Min son är blond, som jag, men färgade håret kolsvart för tre årsedan. Han är född i Sverige. Vi är människor. Var kommer du ifrån? Hur blir det som det blir? Är alla som är födda i ett visst land mörkhåriga? Vem hittade på att mörkhyade skulle benämnas på ett visst sätt. När blev det skällsord? Ska vi be varandra att få se legitimation innan vi tilltalar? Tänk om det står Carl när du har uppfattningen om att det 'borde' stå nåt annat. Vad är det för skitsnack. Ingenting är antingen svart eller vitt . Det finns massor av nyanser där emellan och alla fyller en funktion.

Så mycket bättre blev så mycket sämre i lördags. I alla fall för min del. Huvudpersonen ger mig rysningar och inte av välbehag. De övriga artisterna gjorde bra ifrån sig och strålade som vanligt. Tänk vad konstigt det är att man känner så. Det är en människa jag inte känner, men ger ändå sådan läskiga vibbar. Hon må vara känd i stora delar av världen, men det bryr jag mig inte om. Blev förvånad över Ugglas uttalande, faktiskt. Själv får jag nästan lite illamåendekänsla. Följer man hennes ögon när de sitter vid bordet så söker de hela tiden bekräftelse, "jag är väl duktig o mina låtar Är väl bra". Nä, fy! Ja, tv vinklar och klipper och klistrar så det ska bli just bra tv, men det blir lite För bra för min smak.

Ibland så går livet i stå, som man säger. Det händer inte mycket mer än jobb och helgen fylls, med i stort sett ingenting. Det är stor skillnad mot att ha en familj, på det sätt jag menar med familj. När det snurrar på med lite av varje. Barn som växer, aktiviteter, semester, jobb, fritid, fest, hus och annat kul. Det goa i sammanhanget är att det börjar dra åt just det hållet, igen. Längtar jag? Det är en underdrift, snarare suktar, med tungan hängande, som en hund utanför lokala slaktaren, där det hänger prinskorvar i fönstret. Ja, det var ju också en jämförelse :) Människan som nu finns i min närhet är det mest självklara jag varit med om. Allt stämmer till 100%. Hur är det möjligt?  Jag stryker den frågan och bara låter allt hända. Det nya livet bara radas upp enligt någon, ovanifrån, dold planering. Bring it on!!

Härligt med ännu en lugn dag. Dock är ju vädret skit och veckan ser ut att gå i samma tecken. Förmiddagen ägnades åt frukost och pappersarbete, samt rakning och allmänt slöande. Kl två var det dags för lunch/middag hos mor. Väl där, efter en promenad i fyra plusgrader, introducerades jag för dagens bekymmer, det ena av dem. Det luktar bränd el från en strömbrytare i väggen, inte jättebra. Problemet fick vara och elmäster själv skulle ringas i morgon. Det blev att njuta måltiden och även kaffet i stearinljusets sken. Mysigt. Sen var det nästa... hur går man ur Facebook? Ja, det går inte :) Det var inte så allvarligt, dock var det tydligen störande att se vad en del skriver på väggen, som man egentligen bryr sig om vad de skriver. Då blev det till att gå in och sortera lite på vännerna och så var det problemet löst... kanske. Hemåt sedan i världens jävla snöoväder, blandat med regn och kyla, blä! Gott med stort paraply. Nu blir det mys framför tv:n och inget annat... jo lite längtan eft

Det var skönt att sova ut lite, även om det bara blev till halv nio. En tur till Varberg stod på schemat, så efter frukost och allmänt slappande drog jag iväg för att hälsa på sonen, som var hemma ensam. Lite killsnack är aldrig fel. Möttes av en trött kille, men det ordnade upp sig under dagen. Vi for in till stan och spatserade lite upp och ner på gatorna och sen blev det thaimatsbuffé. Smakade bra. Även solen valde att titta fram några minuter. Åter hemåt och lite slappt i soffan och sen blev det kaffe och glass innan jag for hemåt igen i det mörkaste av mörka. Kvällen bjuder på Så mkt bättre och potatissallad o skinka och kanske slår jag till på folkölen i kylen.

Tänkte på en sak. Handlade häromdagen och ett av inköpen var smörgåsgurka. Mor Brittas :) Denna produkten och många fler står ju som bekant på hyllan, ute i butiken. Fixade en bit mat och fick då lust att smaka lite. Läste innehållsförteckningen under tiden jag åt och så fick jag se. "Bör förvaras svalt". Inte efter öppnande, utan bara just som den är. Innebär det att den försvaras Fel i butiken och varför i så fall? Den smakade bra, hur som helst. Finns många roliga budskap på burkar och förpackningar. Den som lyder, Utan tillsatt socker, är spännande. Det är produkter som Aldrig har socker tillsatt. Är inte det konstigt? Vi blir lurade hela tiden. Produkten Känns lite nyttigare då, eller hur :)

Jodå, sms:et kom nu på eftermiddagen. Om att telefonen hade landat på Maxi :) Jösses, så bråttom det blev helt plötsligt. Jag hann äta i alla fall, om än halvt sittande på stolen. Kö var det vid utlämningen, men till slut så hade jag kartongen i handen. Uppackningen är en procedur i sig och den låg i en väldigt tjusig kartong, svart med silvertext. Nu har jag ägnat två timmar med att få ihop kontakter och allmän lekstuga med min nya lur. Mycket trevligt faktiskt. Har provringt också och allt funkar som det ska, fantastiskt. Inte ens ett litet krångel med SIM-kort eller andra saker. Härligt!

Hur många mobiltelefoner har du haft? Jag tror att jag sammanlagt har "förbrukat" åtta, kan vara nio också. Varför byter man då? Antingen går de väl sönder eller blir omoderna. Man måste ju hänga med, eller hur. Nu är det dags igen att uppgradera till något modernare. Blir spännande. Väntar just nu på ett sms som talar om att telefonen har landat i någon av butikerna, där man numera kan hämta sina paket. Lilla julafton blir det då. Det är lite speciellt att packa upp nya elektronikgrejer. Tråkigt vore ju om jag får vänta hela helgen på den. Tele 2 fick vara leverantör och jag blir kvar där ytterligare ett par år. Har nog ringt med dem i tolv år eller nåt sånt. Funkar faktiskt väldigt bra. Jaha, då ska vi se om det snart plingar i telefonen...

Nu känns det som kroppen börjar återvända till det normala. Hur mycket normalt Det nu är :) Tränat två gånger denna veckan och än så länge känns det bra. Igår blev det träning innan älsklingen kom, så man såg extra fräsch och fin ut... kanske. En vanlig arbetsdag har gått och nu är det mörkt som i en kolamina. Sitter här och funderar på mat.... ett jädra funderande hela tiden på detta ämne. Fick bli en banan till förrätt, så får vi se vad kocken hittar på. Förresten den hälsningen till just kocken i köket är ju rolig. Ett gäng äter ute på en semesterort och alla är nöjda och glada. En av dem hojtar på kyparen och ber honom hälsa till köket att det var riktig god mat och säger; Can you say hello to the cock from me! C-ordet i detta fall är ju inte en direktöversättning av kock...ja, ni fattar. Puss å kram så länge! Träning: Cykel 5 km Sittande sidovridning med vikt 50 st Knäböj med rumpknip  25 st

Nu är jag visserligen ganska lång som jag är. Nästan två meter över havet, en och nittiosex, för att vara exakt. Det kan ju vara en svindlande känsla, bara det, men vad händer om man lägger på ytterligare ett par meter eller kilometer, rakt upp i himlen. Han som hoppade från rymden måste haft en liknande känsla i magen och i hjärttrakten, som jag har nu och har haft i ett halvår snart. Man kan bli go i huvet av ett par glas vin och säkert finns det droger som gör att saker och ting känns som en piece of cake. Tror dock inte det kommer i närheten av det välmående som kärleken ger. Det känns som att jag har en stor, jävla mjuk päls på mig. Skönt! Jag har åkt hiss upp till högsta våningen och befinner mig i takvåningen med värsta lyxen och här stannar jag, så det så. Give me more, amore!!

Alltså allvarligt talat, vart tog det här året vägen? Samtidigt som jag knappt minns vad jag gjorde på julafton förra året, så blir jag ändå förvånad över hur fort det går. Årets julklapp är utsedd och de senaste aspiranterna har ju varit ett litet fiasko i sig. Hörlurar har ju varenda kotte redan. Det var samma med spikmattan för ett par år sedan. Alla hade redan köpt en när det var dags för julklapparna. Jaha, då är det dags att ligga på med önskelistetjatet. Det slutar ändå alltid med att jag får slita mitt hår för att få till något bra. Barnen kan inte "komma på" något och övriga familjen "behöver" inget. Nähä, det är ju lätt då. Får väl bli Trisslotter i små röda kuvert och hopp om storvinsten, så de själva kan handla något de Verkligen vill ha eller behöver. Årets julklapp borde vara en stor jävla bok på femhundra sidor, med presentförslag :) "Familjen" har dessutom fått tillökning under året, vilket är heeelt grymt och värmer som de goaste fårskinn

Gör något nu då, för fasen. Om det nu är möjligt att förändra saker och ting, så sätt igång på direkten. Varför ska det stötas och blötas allting hundratjugofem gånger innan det arbetet kan börja. Tidigare kunde man visst bestämma att temperaturen bara skulle stiga med två grader, men nu helt plötsligt så kan det bli mer än fyra grader varmare och en katastrof . Men är det verkligen bara mänskligheten som påverkar? Är det inte så att allt går i cykler? Det kanske är meningen att det ska vara så här, bli så här. Jag har ingen aning, men det vore ju käckt om ens barn kunde få växa upp och ha det bra, i en bra värld. Vad kan vi göra åt saken, säg bara, så sätter jag igång direkt, nu och inte på måndag.

När jag gick till jobbet så passerade jag ett gäng gubbar som monterade någon form av maskin. Den äldre av dem sa typ, ja, den ser ju ut att passa riktigt bra där, bättre än jag trodde. Varpå den yngre svarar, ja, tänkte precis på det. Funderade på det när jag gick vidare. Det är ofta man säger så. Jag säger det också. Undrar varför? Alla kan ju inte tänka samma sak om allt i alla lägen. Samma när någon säger något och så säger man,  ja, tänkte precis säga det samma. Vill man inte verka korkad eller? En annan lurig grej är när man säger i en mening att man höll på att säga någonting, då man redan sagt det. Kul med språket och hur vi babblar på :) Det finns faktiskt människor som tänker lika, men då är det på ett annat plan ;)

Är det någon som säger goddag vid ett möte idag? Det kan vara på stan, i en butik vid kassan eller var som helst. Är det viktigt att säga något alls eller räcker det med en nick? Jag blir väldigt fundersam om jag kommer in i en butik t.ex. och ingen säger hej. Jag är väldigt snabb på det när jag själv stiger in. Det kan till och med bli ett, hej svejs! Uppmärksamhet vill vi alla ha och det spelar inte så stor roll på vilket sätt. Häromdagen när jag åter hämtade min bil, så satt det två killar bakom disken och pratade med varandra. Det plingade och jag gick nästan ända fram, men ingen av dem uppmärksammade mig. Det tog uppskattningsvis 20 sekunder innan jag fick ett litet hej. Är det ok? Hej svejs!

Frågan får man ju hos tandläkaren eller farbror doktorn och vad skulle jag svara på den? Förutom att testosteronet snart kryper ut genom håret, så är det hur bra som helst :) Tog tag i mitt liv ordentligt nu i kväll. Efter att ha dragits med någon jädra bacill i nästan fyra veckor, så kändes kroppen som en skräphög och nu var det dags att ta fram kvasten och städa upp och göra fint. En månad, utan någon som helst träning, gör inte gott direkt. Jag har inte så lätt för att lägga på mig vikt, men när inte kroppen är i ordning så är inte svårt att kompensera det med annan njutning i form av mat och dryck. Fan vet om inte andra träningsalternativ också kan komma att bli aktuella i framtiden. Det är aldrig försent. Nu blir det i alla fall något ätbart och jag kan känna mig nöjd efter min lilla nystart. Träning; 5 km träningscykel 15 st djävulsarmhävningar.

Låter ju som en fantastisk titel på en sång :) den ska jag lägga på minnet. Gråmulet och ännu en söndag att snart lägga till handlingarna. Nu blev det inte som vilken söndag som helst och det känns ju bra. Även om regntunga skyar hägrade utanför fönstret, så var det varmt och ljust i mitt kök. Över en kopp kaffe och varm ananaspaj for samtalet kors och tvärs. Tokiga samtal om allt och alla. Snart låg texterna utspridda över soffbordet och vi slog våra kloka huvuden ihop och mejslade fram ett par rader till en ny poplåt med känsla av nya tider. Återigen gick tiden så jävla fort och pang så var det bara de goa ögonblicken kvar. De sparar jag och lägger i min lilla låda ;)

Igår kväll hade vi många intressanta diskussioner om både det ena och andra. Vi kom in på hur rädda vi är för att säga ifrån, att göra någon besviken, göra någon illa, med just det medlet att tala om att detta är inte ok. Konflikter är inte roliga, men kan ändå lära oss nåt och visa att vi faktiskt inte står ut med vad som helst. Rihanna gjorde en konsert igår eller inatt rättare sagt. Tre timmar fick publiken vänta. Är det ok? Om de alla hade tänkt så här, att detta är inte ok och lämnat stället, vad hade hänt då. Ja, de hade ju betalat för en biljett, men i sammanhanget kanske det svider över. En halvtimme kanske är ok, om man får en förklaring till varför, men att bara skita i att komma är inte ok. Tänk vad snopen hon hade blivit om det stod fem personer på golvet när hon äntrade scenen. Hade hon passat tiden nästa gång?

Vad skönt det vore med en diskmaskin... nä, faktiskt inte. Efter ett rejält fredagsmys blir det en del disk som ska tas om hand. Med både lite snacks, huvudrätt och efterrätt så kan man lätt räkna ut att diskbänken fylls med både det ena och andra. Det var en fredag med guldkant på alla vis ;) Jag är ganska organiserad när jag fixar med disken. Det är bestick och tallrikar först, sedan glas och stor grejer. Just momentet att diska är väldigt rogivande. Jag släpper allt och tankarna bara far runt i lugn och ro. Jag hinner vara på semester, ibland har jag till och med skrivit en låt under tiden. Tänkte på gårdagen och stod med ett brett leende och händerna nerkörda i löddret, härligt. Med disken staplad snyggt i diskstället och med en ren och tom bänk, så känns det väldigt bra. Nu blir det bara lugnt och skönt resten av eftermiddagen och kvällen. Ett strängbyte på min ena gitarr ska jag nog försöka hinna med också. Så mycket bättre kan det inte bli, jo i kväll... och många andra kommand

Undrar hur det var innan klockan fanns? Då hade man nog ett sådant liv som de flesta av oss idag vill ha. Utan stress och måsten, utan att passa tider och bara vara och själv bestämma hur dagen skulle vara. Tiden spelar roll i alla sammanhang. Min förmiddag försvann fortare än vinden och ändå var det bara små ärenden, lite hit och dit. Två och en halv timme senare var jag hemma igen. Lämnade bilen igår igen, så de fick fixa iordning skorret som uppstod två dagar senare, efter att de bytt lite avgasgrejer. Nu skulle jag betala och jag fick ett pris i luften igår på en hundring, men det stämde inte. 334 kr, tack! Nädu, kommer inte på fråga, sa jag. Och Där kom diskussionen igång om just, tid. Delen kostar väl en hundring, men det som kostar är arbetet, tiden det tar att hämta bilen, köra in den i verkstaden, sätta dit delen, osv. Och sedan kom hela spyan om Hur mycket det kostar att driva en sådan vekstad, med svindyr utbildning, kurser, lokal, verktyg och fan och hans moster. Jag hade r

Ni läsare är ju ett nyfiket folk, trots allt, så jag kan nog bli lite mer "puttinuttig", det gör nog inget. Snart är det jul igen, vilket ska bli fantastiskt roligt. Det blir en jul i den rätta bemärkelsen, att få ge och att få. Nu har det ju förkommit innan att jag både gett och fått klappar, men nu är det mer på en annan nivå. Det blir klappar också! Det handlar så klart om LÖÖÖV! Ojojoj, ska han dra detta nu IGEN! Ja, vad fan, att vara kär gör så här med en. Hur som helst, slå in en Rolex, checkar i kuvert, presentkort på lyxsemester...öh, där kanske jag kan hejda mig lite... varma vantar eller glögg-koppar. Jag har redan fått min julklapp och det är DU! Marie, behöver inget glättigt papper, inga glittriga rosetter eller fastlimmad konstsnö, inte ens en God Jul etikett behövs. Allt är redan klart eller som man säger i filmbranschen, it´s a wrap! God Jul!

En vanlig dag alltså. Upp tidigt och iväg på jobb. Sedan vart det lunch och lite städning hemma och snart blir det mer jobb. Annars är det som vanligt. Det händer grejer runt omkring. Riksdagsmän slåss med järnrör, musiker stämmer varandra på höga belopp, bomberna faller som värsta nyårsfirandet och så är det någon galen fotbollsmatch, det pratas om. SAS håller på att kursa och det stadiga företaget Ericsson säger upp folk. Vi får tips om hur vi kan bli av med dålig andedräkt och gå ner 10 kg på 1 vecka med hjälp av läsk. Ja, jösses och vi klagar på att det händer för lite :) Nu är det tre-fika, jo, men en halvtimme tidigare. Tvätten ska snart hängas och städningen pågår. Min ängel hann med att ringa också, så nu mår jag Ännu bättre. Fredagsmyset är i antågande och det ser jag mycket fram emot. Att ha en sådan älskling är få förunnat, det kan jag säga och jag är otroligt tacksam för det, varje dag. Puss underbara Marie! <3

Jag har min praktik på Regementet och där är har jag en granne, i rummet bredvid. I övrigt finns det väntrum och ett stort kök och toalett, som är gemensamma utrymmen. I mitten på oktober hade hon som har rummet bredvid bokat köket för att ha en samling av något slag. Hon jobbar med liknande saker som jag, fast inte lika bra ;) På måndagen efter den helgen kom jag tillbaka på morgonen och gick på toa och där står en soppåse och det sitter en ny på toa. Jättebra, tänkte jag. Även mattan var hoprullad av någon anledning och det såg inte så trevligt ut i övrigt. Behövde städas. Jag brydde mig inte, utan ville se om hon skulle ta tag i detta. Vi har tyvärr haft duster innan och hon har hittills städat ordentligt EN gång, på 1,5 år drygt. I två veckor stod påsen på toa och mattan var likadan. Då tog jag påsen och ställde den utanför hennes dörr och fixade åter iordning på toaletten, städade och gjorde fint. Jag skrev också en lapp om vad jag tyckte. Dagen efter stod påsen utanför min dörr!!

Blir lite jobb-blogg idag... mitt jobb är otroligt intressant och kul. Roligt att ha möjligheten och kunskapen att kunna hjälpa människor som har problem , av olika slag. Massage är ju en av de bästa terapierna som finns och kan göra så mycket nytta. Inte bara med musklerna, utan även på insidan händer det grejer. Det senaste året har varit mycket spännande, då jag själv börjat göra håranalyser. Med det verktyget går det att spåra allergier, funktionsstörningar i organen, som ger olika symptom. Allt från vanlig huvudvärk, magproblem, hudproblem, mm. Det finns inga begränsningar. Av de som jag gjorde prov på i slutet av förra hösten, så är det bara positiva reaktioner. Det tar ju lite tid med naturliga metoder, men å andra sidan är det för det mesta bestående. Läkemedel är i allra högsta grad till för att ta bort symptomen, men inte orsaken. Jag samlar på mig dokument från patienterna, där de får skriva ner vad de upplever och det finns hur mycket som helst. Magar som inte gör ont längr

Efter den här slitsamma dagen kände jag bara för att krypa upp i soffan och inte göra någonting. Letade bland tv-programmen, men det var bara skit. Till slut hamnade Stig-Helmer i dvd:n och filmen SOS. Om jag sett den 60 gånger, så överdriver jag nog inte, men den är lika bra varje gång. Härliga karaktärer, situationer och repliker. De andra filmerna har sin charm också, så klart. Sällskapsresan har jag nog sett över hundra gånger. Undertonen i det hela är väl att vi för det mesta försöker att vara lite mer än vad vi egentligen är. Ja, de har fina båtar i filmen, finansvalpar med stålar, men banken äger nog det mesta. Tyvärr så är ju den verklighet vi lever i, om än lite skruvad. Det ska alltid vara det lilla extra, trots att plånboken kippar efter andan. Fasaden är Så viktig för oss. Jag har varit där också, glidit runt i BMW och Alfa Romeo och haft det gott, på utsidan :) Jag har gjort mitt, för nu. Livet fortgår ju och chansen till att leva flott finns fortfarande. Det blir lite löj

Phew, jobbigt idag. Mörkt som i en grotta när man kliver upp, blä! Kändes som en sån dag, när man bara vill inte göra någonting. Kanske åka till banken högst och plocka ut ett par hundratusen från kontot, köpa en resa till ett varmare och ljusare land och stanna där i ett par månader. Men, men, det är väl bara att kämpa på. Företagsjobb idag och det var verkligen löpande band, kul, men det känns i kroppen nu, inte ont, men trött. Fick reda av en anställd som kom på besök att i rummet intill satt Mia från Bygglov. De visade reklamfilmer som hon är med i och där hon tydligen pyntar och grejar med Hemtexprodukter. När jag hade kafferast stod dörren öppen och jag hörde hur hon babblade på. Tänkte fråga om hon ville ha lite massage innan hon for hemåt, men de blev inte lediga såpass att det gick. Gott att komma hem i alla fall. Snart dags för mat och vila. Ett samtal från min älskling stundar också :)

Frågan kom från min son när han var fyra år ungefär. Många funderingar i den åldern. Han satt på toaletten och gjorde vad han skulle och ni vet hur barn är. Under tiden är de överallt ändå. Det ska dras i toapapperet och det ska spolas och det ska göras en massa grejer under tiden. Han fick således syn på snoppen och frågan kom. Jag svarade att, nej, det är mer som muskler, men det är lite svårt att förklara. Du har muskler i benen också, säger jag och ber honom känna på sitt lår och samtidigt lyfta upp benet. Han fortsätter att göra så ett par gånger och säger förundrad, ja, se, det förändras :) Härliga ungar! Min dotter hade också sina roliga uttryck. Hon stod mitt på golvet i köket och öppnade ett litet paket med russin och oturligt nog så öppnade sig botten och många russin hamnade på golvet, då säger hon; Oj, titta de häller ut sig!

Det där med att åka till affären är en sak för sig. Det kan gå hur som helst. Ibland är jag duktig och skriver en lista på det jag ska ha och håller mig till den, men vissa gånger får det bli på en höft. Märkte att det saknades ett par saker inför morgondagens lunch och skummade igenom skåpen i övrigt. Det hamnade fyra saker på listan. Lugnt och skönt att handla vid denna tiden, så jag spankulerade omkring i butiken och visslade för mig själv. Samtidigt som det snurrar i huvudet då jag får syn på något som jag Tror saknas och kan vara användbart längre fram. Inte nog med att inköpet som sådant tar plats i huvudet, jag har ju en älskling som också håller till där :) Härligt, även om det ställer till det lite...(inget illa ment Marie ;) Väl hemma igen, så är påsen tung och det blir hiss upp till fyran. När jag packar upp så är det inte fyra grejer, utan snarare fjorton saker som trillat ner i korgen. Ja, ja, tur det finns frys och att maten går åt snabbare än man hinner blinka. NÄSTA gån

Ibland vet ni, när man går och oroar sig för saker och ting, så känns det jobbigt i kroppen. Det kan vara småsaker som att det finns ett tandläkarbesök inbokat eller att bilen börjar låta konstigt. Det kan vara personliga grejer som man ska ta tag i, men inte riktigt vet hur man ska göra. Den där oron ligger och lurar. Jobbiga saker får man ju bara ta tag i, hur tråkigt det än är, men när det väl är gjort så försvinner oron. Som det är nu, så finns det ingen oro alls. Bara ett lugn och en skön känsla. Det händer mycket bra saker för tillfället, även om jag självklart har en stor "bry-mig-om-feeling" i kroppen och det är för Maries räkning. Det snurrar på ett lite annat sätt där just nu, men om ett tag så blir det kanon även där. Det lovar jag!

Det är omöjligt att det är så. Loreen sitter i tv-soffan och har kladdat på sig vit färg och säger att det är Sjukt snyggt med färg i ansiktet och på kroppen. Hon bryter ett mönster och bla, bla, bla. Vad är det för en människa? Det var lite kul när hon kom och det lät annorlunda det hon gjorde, men nu är det FÖR annorlunda och det är svårt att hålla intresset vid liv. Den så kallade Smarta marknadsföringen med de urtrista konserterna, som många av oss led oss igenom i somras, höll nog inte. Då gäller det att konstra till sig ännu lite mer. Ja, jag målar mig i ansiktet och flummar runt i en tv-studio och säger något som låter bra. Är du clown eller artist? Jag har redan tröttnat eller redan förresten, det gjorde jag redan i somras, när jag hade förväntat mig något alldeles särskilt på torget i Borås. Jag gick hem efter fyra ylande låtar och improvisationsnoja, inte bara jag. Japp, det blev publikrekord på torget, men platt fall för framträdandet. Det borde inte räknas, nollställ och

En dag som denna borde man väckas med kaffebricka och en slips, inslagen till oigenkännlighet. Så blev det inte. Klockan ringde 8.15 och frukost intogs framför tv:n. Sedan var bara att slänga på sig ytterkläderna och ge sig ut i det gråa, tanka bilen och styra kosan mot Tranemo. Kärleken hade bokat soffor där och for dit i en pickup, jag efter för att hjälpa till att bära. Tranemo är inte stort, men fasen, det går att irra bort sig där också. Inte Så farligt, med tanke på att det bara finns en gata, typ. Efter en vändning eller två så fann vi varandra på rätt adress. Lite kånkande blev det, men det gick bra. Efter det var vi värda kaffe, macka och en kanelbulle hemma på Göta. Under eftermiddagen har vi bläddrat igenom låtar och har nu fått ihop en lista med tänkbara alster för vår spelning i mars. Ska bli riktigt kul. Tiden går fort när man har kul och pang så var eftermiddagen slut och M satte kurs mot hemmet. Ses snart igen! Några timmar kvar på fars dag...och nu då?

Om man är ärlig och säger till en person vad man tycker, så är det väldigt vanligt att den personen tar illa upp och kanske undrar hur man tänkte där. Ja, jag skriver Man, för det förekommer Överallt. Lever vi i sådana drömvärldar att det blir svårt att se verkligheten som den är? Nu menar jag inte att man ska slänga sig med kommentarer hit och dit, bara för att, men ni fattar säkert vad jag menar. Ärlighet kan vara en nål i ögat. En person som å andra sidan är ärlig mot sig själv och har båda fötterna på jorden, på ett bra sätt, vilket innebär att han/hon använder benen till att ta sig framåt. Står du stadigt med båda fötterna på jorden så kommer du ingenstans... då blir reaktionen en annan, då förstår man vad som sägs och det värmer och stärker personen. Någon som lever i det blå och föreställer sig en verklighet, då blir slaget i ansiktet hårt.

Dagen har tillbringats hos barnen i Halland. Grått väder och kallt. Blev bjuden på fina mackor och en skitgod cheesecake, som de båda ungdomarna fixat till. Vi hade det mysigt med prat och ett par omgångar bowling och Mario race på Wii. Kul! Vid femtiden begav jag mig hemåt igen och då hade höstmörkret lagt sig ordentligt. Skönt att det inte regnade. Svängde in på Burger King vid Maxi och beställde en rejäl hamburgare. Det är bara andra gången jag handlar där och redan vid första tillfället så funkade det dåligt. Jag välkomnades av en liten tjej med glasögon som i princip stod och pratade med sig själv genom hela beställningen. " Hej kompis!" och så lite mummel och tryck på kassan. När tryckningen var klar mumlade hon, "Tack så mjukost!" och lallade iväg med beställningen. Det var bara två före mig och min lapp hamnade i en korg. Efter 5-6 minuter svepte jag med väntande blickar och fick kontakt med gruppchefen och hon frågade vad jag väntade på. " Ja, på min m

När vi är små har vi inga referenser. Vi säger det första som kommer till oss, frågar och är nyfikna på allt. Vad händer på vägen? Mamma och pappa och andra vuxna påverkar otroligt mycket med allt de själva upplevt. Undrar vad som skulle hända om ett barn fick växa upp ensamt? Ja, inte helt ensamt kanske, men umgås mest med andra barn. Ju äldre barnet blev så skulle man anpassa kompisarna i ålder. Självklart skulle man lära barnet allt som behövs för att överleva, men just det där vi säger skulle anpassas. Spännande tanke. Jag har sparat många citat från mina egna barn och det är kul att läsa ibland. Vi skulle iväg på fest vid ett tillfälle och sonen var färdig och påklädd. Han var då ca 4 år. Han står i hallen och vi andra har fullt upp och då säger jag," du kan vänta ute om du vill, men skita inte ner dig då." Då tittar han upp och säger; "Men släpp inte ut mig då!" Vi krånglar alltid till det, vi vuxna. Funderar och vänder ut och in på oss själva för att fatta &

Ja, det blev fredagsmys tillsammans med Lasse och Fredrik x2. Till det ordnade jag lite mat som blev sådär, men i brist på annat så fick det duga. Det riktiga myset fick vara idag. Tur att det infann sig igår. Korkade upp mitt födelsedagsvin idag. En flaska rött med en bild på KISS. Det gick absolut att dricka, trots att Fritiofsson dömde ut det fullständigt. Kanske berodde det på att maten inte blev så bra och att det liksom matchade vinet :/ Jag är inte helt ensam i kväll, utan har härlig kontakt via telefonen, med världens goding. Funderade på att plocka fram gitarren och förbereda lite inför söndagens övningar, men latmasken kröp innanför skjortan på mig :) Det händer mycket goa grejer nu och ny värld håller på att öppna sig. Häftigt! Tänkte på en annan grej... ingen föds ju ond... läste på Aftonbladet bland annat om hur det stormar kring Katrin Z . Det har det väl alltid gjort i och för sig, men ibland hoppar det ut lite för många grodor ur den munnen. Jag har aldrig förstått mig

Sitter och käkar framför tv:n och snart blir det reklam från Tv-shop. Detta härliga och superseriösa annons och försäljningsprogram :) Full fart i ett kök, med en massa kvinnor och en man står vid köksdisken och drar igång sin Nutribullet!! Han ska göra en frukt och grönsaksdrink och använder en vanlig mixer och denna undermaskin, samtidigt. Lägger i likadana saker i de båda och drar igång. Pratar hela tiden om näring, vikt och hälsa. Undermaskinen ska tydligen göra dessa frukter och grönsaker Ännu mer näringsrika. Hur är det möjligt? Det är en vanlig mixer, typ. Den finfördelar dock lite mer än en vanlig, men det är samma ingredienser. Priset är 995 kr. Det är som att riva ett äpple och påstå att det är mer näring i det, än att äta det som vanligt. Köper folk detta? Då börjar jag bli orolig på riktigt.

Handlade lite grejer till jobbet häromdan. De har bra sortiment på Coop och bra priser på pärmar och sådana grejer. Vid kassan tog jag en plastkasse och betalade och åkte hem. Jag tänkte inte så mycket mer på det sen, förrän igår, när jag ser vad det står på kassen. Ett stort tryck, i form av en grön pratbubbla, med texten, Jag äger Coop. Hur tänkte man nu? Ni vet ju också att man blir medlem i Coop för att få ett sånt där kort, det kostar 100 kr och väljer du att avsluta medlemskapet, så får du tillbaka dem. NU undrar jag, är det bara medlemmar som handlar där? Troligen inte, så hur tänkte han/hon som designade påsen? Det är ju JAG som äger Coop!

Det är en lugn torsdag morgon. Vädret är grått, men det stör egentligen inte alls. Frukost framför tv:n och sedan vidare på några ärenden. Jag bestämmer själv hur dagen ska bli. Klart att jag får slita mellan varven, men det gör inget. Fredagsmys har fått stå tillbaka inför det nya, torsdagsmyset. Några små förberedelser och vips, så var kvällsmaten fixad och i samma sekund ringer det på dörren. Om jag saknade nåt innan, så gör jag det absolut inte nu. Jag har Allt. En helt vanlig torsdag förvandlas till fest. Inte en fest där kristallglasen står på rad och snittarna serveras i mingelmiljö. Det är visserligen så det känns och det är väl ett betyg av rang. HON kliver in genom dörren och pang, så är det fest. Kort sagt, det är för jävla bra, helt enkelt.

Den och andra onödiga frågor florerar lite överallt. Vad är det man undrar med en sådan fråga? Det är utfyllnad bara, likaväl som vädersnacket. Om vi inte hade haft väder... hur skulle vi inleda en konversation då? Måste man prata hela tiden. Det är klart att vår mun och hjärna är viktiga verktyg i alla sammanhang, men ibland blir det väl mycket floskler. Jag reagerar också på det där när man blir uppringd på telefonen idag, de flesta av oss har bara mobil numera och då är man ju ibland på språng. När telefonen satt fast i väggen, verkade det som att vi brydde oss mer. Idag frågar den som ringer upp ofta; Var är du? Vad hände med, Hur är läget? Vi ser alltid fram emot något, men vet oftast inte vad vi ska göra när vi väl är där. Jag tänker på det där hoppfulla när vi säger att, bara det blir jul, sen vänder det. Vänder till vad? Jo, till att det blir ljusare och vår och sommar. När det sedan är sommar och närmar sig midsommar, då är det tydligen meningen att vi ska gå in i någon depp-p

Det är nästan alltid trevligt när telefonen ringer. Bra att man kan se vem det är :) Nu kan ju inte jag alla telefonnummer, men vissa av dem som ringer lämnar inget meddelande, trots att de återkommer vecka efter vecka. Då förstår man att det förmodligen är försäljare av något slag. Jag känner igen nummerserien oftast och nu har jag låtit bli att svara när den dyker upp. Idag svarade jag dock, för det är jobbigt att ha telefonen ringande. På förmiddagen var det Positiv Pension som ringde. Herre Gud, vilka namn! Det var angående pensionen , IGEN! Jag sa att jag inte var intresserad och drog samma harang jag gjort tidigare och det blev ett snöpligt avslut, i form av en skitsur tjej. Nu i kväll ringde det igen, En annan nummerserie som också ringt någon månad. Nu svarade jag och hörde inte ens vad tjejen sa att företaget hette, men det var åter pensionen och det orangea kuvertet. Hon lät för övrigt helt packad och babblade på. Jag sade att det redan ringt ett annat företag och att jag

Det finns många sätt att njuta på. Jag kom att tänka på just en sak. En upplevelse. Det här är ett utdrag från min bok Midsommarprinsen,  som jag skrev för ett par år sedan och för mig är det njutning. Det finns många sätt som sagt, men håll till god med detta så länge ;) Jag ligger kvar en stund och gosar ner mig i täcket en stund till. Karl snusar på, i sin säng och gör inget väsen av sig. Fåglarna är som tokiga utanför och håller världens konsert för alla skogsinvånarna. Till slut kliar det så mycket i benen att jag blir tvungen att stiga upp. Jag går ut i köket och drar upp persiennen och möts av en underbar morgon. Jag kikar på den blåa klockan som hänger över spisen och den har bara hunnit till kvart i sju. Jag smyger försiktigt till ytterdörren och tar på mig mina skor och vrider om låsvredet. Det knäpper till i låset och jag vänder mig om och tittar in i rummet om Karl vaknar till, men han ligger som en död sill och snarkar. Jag skjuter upp dörren och den

Det är mycket musik i mitt liv och har alltid varit. Har blivit några projekt genom åren, både stora och små. På 80-talet var det syntmusik, men även rock, som gällde. Plazma var ett av de mest lyckade, även om det bara höll i ett par tre år, men Gud så roligt det var. Fanns till och med groupies och en massa annat trevligt runt spelningarna. Även om det bara var lättöl i glasen så var det hög stämning. Sedan har det blivit lite av varje. En trubadurduo där vi spelade covers och förärade pubar och hotell och fester med vårt besök. Otroligt skoj och helgalet! Vi skrev eget också, som vi blandade in mellan varven. När jag sedan kom tillbaka till Borås igen, kände jag att det vore kul att presentera mina låtar. Då satte jag ihop ett gäng, närmare bestämt 15 pers och formade en musikshow med både liveband och dansare, riktigt kul och spännande. I somras var det Svensktoppen Nästa som gällde, gick kanonbra och en erfarenhet rikare. Det blev en upplevelse på alla plan. Nu är det dags igen

Tänk vilken kraft det finns i de här sociala medierna. För tre år sedan gjorde jag mina första inlägg och innan dess visste jag knappt vad det var. Nu har det ju exploderat och väldigt många lever i den här världen. Det blir som ett liv vid sidan av allt annat. Vännerna i verkligheten hamnar bland vänsamlingen och vänner från förr läggs till i snabb takt. Skulle det köra ihop sig på riktigt i verkligheten, man blir osams eller på något annat sätt irriterad, så verkar det som att det idag är det mest kränkande sättet att göra sig av med en vän. Och är man inte vän på FB längre, då är det så i verkligheten också. Men om man träffas på stan sedan då? De försvinner ju inte från jordens yta för det. Man kan ju undra vad som händer i framtiden. Företag och tjänster hit och dit binder upp sig till plattformen. Hur länge till kommer den finnas? Jag är där varje dag också, men jag har god koll på vännerna. Jag har träffat alla, men umgås med få, känner också att jag kan dela med mig till dem. I

Woohiii! Visst är det glädjande :) men det jag tänker på är alla grejer vi har hemma. Särskilt i förråden, i källaren. Jag har flyttat ett antal gånger nu och städat undan varje gång. Slängt saker som jag sparat på i många år, men lik förbaskat, så är det grejer kvar som bara står. Det är allt från mina gamla Kalle Anka tidningar till små minnen i form av biobiljetter eller liknande. Det finns en tv-bänk, ett hockeyspel, något trasigt, gamla LP-skivor, gosedjur, en vit byrå, osv. Det är inget värde i grejerna, tror jag inte i alla fall, men varför står de då kvar? Flera av sakerna är förknippade med mina barn, mormor och morfar, från det jag var liten, när jag var typ, femton. Någon klok människa har sagt, om du fortfarande efter ett år inte har haft användning eller tänkt på det som finns i källaren, då behöver du det inte, inte ens av känslomässiga skäl. Ska jag ta en tur till källaren tro?

OCH!? Det stod i tidningen igår, så här påverkar valet dig! Jag läste bara rubriken, sen fortsatte jag genom löpsedlarna. Skulle jag läst? Varför? De blåser upp rubrikerna precis som att hela världen kommer rasa om det blir så eller så. Jag har inte sett en sekund av dessa valnyheter, vet inte ens vad det innebär att vara republikan . Be mig namnge fem ministrar i vår egen regering...sätter nog två, max. Måste man engagera sig politiskt? Finns inget tråkigare än käbblande människor som ska övertyga varandra i oändliga debatter. Det går inte, enligt mig, att förändra ett helt land på fyra år. Politikerna jobbar och jobbar, kommer med nya förslag om skatter, åldringsvård och miljötänk och under deras period förändras i stort sett ingenting. När det sen är val, så kommer det nya pappskallar och ska göra precis tvärtom, på samma tid, eller hur! Det är fortfarande människor vi har att göra med. Hur lätt är det att förändra en människa? Det tar tid, om det ens går. Jag jobbar med människor o