Livet som Blom

Just det, det var ju som jag skrev häromdagen, det här med resan och målet och de där flosklerna. Nyår är väl en typisk sådan företeelse. När allt ska börja om igen. Man ska gå ner i vikt, träna mer och äta bättre. En del förlovar sig och gör extra stor sak av hela aftonen, medan andra bara tittar varandra djupt i ögonen och säger; jag älskar dig och nu ska vi göra något riktigt bra av året som kommer. Det är väl jättebra att börja om ibland, om man kan. Nystart på både det ena och andra. Vända blad, som Kungen skulle sagt. Så blir det nog för min del i morgon också, påbörja något riktigt bra, även om det riktigt bra, redan är påbörjat. Det är ingen uppförsbacke direkt, utan snarare en jävligt hög och lång hoppbacke. Och vi har släppt och är på väg, i en jädra fart, härligt. Det kommer nog bli tysta löften om ett hälsosammare liv, även om jag tycker att vi redan är på den linjen, men man kan alltid bli bättre. Först ska det ätas och drickas gott och sedan tar vi en dag i taget. Det fin

Eller kanske något helt annat. En del slänger sig med floskler av olika slag, hit och dit. - Äntligen måndag, en ny vecka med nya möjligheter. -Det är inte resan, det är målet, medan andra säger tvärtom. Det där med ny vecka och att det är så skönt med måndag och nya möjligheter...den är jag väldigt tveksam till. Vi är nog få som verkligen älskar att gå till jobbet, kanske därför vi måste inbilla oss och peppa oss för att orka med. Jag skulle nog vilja dra det ett steg längre och säga att det är det som kommer efter att man gått i mål. Belöningen av allt arbete och ihopbitande. Resan är ju kanon den också och väldigt utvecklande och självklart är det gött när målsnöret smätter av, men den varma duschen, som man aldrig vill kliva ur och den goda måltiden med ny energi, vill man inte missa. Och känslan efteråt, av en stark, nytränad kropp och sinne slår allt. Sammanfattningen blir således; resan är svettig och kämpig, målet är språngbrädan till nästa mål och det som räknas är allt gott s

Ni kommer ihåg vilket dilemma det var med önskelistorna som skulle in. Själv fick jag krystat ur mig ett par saker och några av dem landade under granen. Alldeles nyss gjorde jag ett närmande av ett alldeles speciellt slag. Rakt upp i näsan, kan man säga. Jag vet att Tommy Körberg använder en sån här mackapär, då främst för att få bättre klang och resonans. Själv vet jag inte om jag är i behov av just det, men det är ju inte dumt att kunna andas ordentligt :) Det handlar om salt och vatten, helt enkelt och detta ska då sköljas genom näsan. Känns ju sådär, när man tänker på hur det brukar kännas att få kallsup i havet. Jag gjorde som de säger i Hälsoresan, attackera pipen :) Lite lugnare dock. Det var en känsla som är svår att beskriva. Det kom jävligt salt vatten ner i halsen och ut genom den andra näsborren och det spottades och frästes, men fasen vad gott det var efteråt. Det rensade riktigt gött. Läste på efteråt och det visade sig att huvudställningen var viktig och då kommer det i

Nog för att jag brukar kunna framkalla inspiration, men ibland går det lite trögt. Ikväll blev det bra. Fick fram en text som det fanns melodi till, men den var på engelska. Ingen dålig text alls, men jag kände att det krävdes nåt mer. Efter en stund fanns där en vers på svenska. Och ytterligare nån timme senare en vers till. Så nu är det en svensk bra låt istället. Humöret o känslan över lag, blir ju inte sämre av att man får höra sin älsklings röst,  i mer än en timma på telefon. Underbart! Hon är för jävla go! Gitarren åker fram imorgon bitti o då ska jag provköra låten igen. Godnatt!

tillkommer i årets upplaga av den där berömda ordlistan, har med den nya tekniken att göra. En del är mindre roliga och troliga och andra bara konstiga. Att Zlatan har kunnat inspirera till ett nytt ord, är för mig ofattbart och inget som jag kommer använda. Dock när jag tänker på mitt yrke som massör, så finns det ett, som passar väldigt bra på flitigt telefonanvändande och skador av detta, Mobineck! Det är så vi ser ut när vi står med våra mobiler på stan och tittar ner på dem. Inte gam-nacke, som är ett symtom när vi blir hängande framför våra skärmar hemma. Ordet finns inte med som ett av de nya, för jag kom på det nu. Kanske nästa år :)

Ingen större variation på maten, som man intar under dessa dagar. I stort sett består det väl av fett, socker och mer fett. Det är väl inte så farligt om man är duktig resten av året, eller? Känner ändå att samvetet pockar på vad det gäller motion och kasst matintag. Får nog bli en träningsrunda i kväll igen. Med ett par kilometer cykling och muskelträning. När börjar man på nytt då? Nästa tisdag? Då det är nytt år. Då ska man ju börja om på nytt och skärpa till sig. Varför inte göra det NU!? Äsch, några dagar till kan man gotta sig med både lite vin och god mat. Det är ju trots allt nyårsafton kvar att frossa på. Det blir en afton utan dess like och en verklig nystart för både mig och Marie. Underbart, helt enkelt! Nä, nu tar vi en fika :)

Är det så de sjunger, när Lady och Lufsen smaskar i sig spagetti och köttbullar eller frikadelli, som kocken säger. En härlig juletid är det i alla fall och snö blev det. Små tassande barn, i tidig morgontimma är väl mysigt...kanske liite tidigt, men det gör inget. Spända inför julens alla hemligheter är det säkert svårt att sova. Det blev jul redan igår, med både julesnaps och paket. Tänk att tomten hade hittat ut så långt i skogen, där vi befann oss och att det fanns paket till mig i säcken, roligt. Härlig stämning med ett ålderspann på 75 år! Jättegod mat, trevligt umgänge och en liten nätt snöstorm eller vind, utanför fönstret. Idag är det alltså julafton och det blev riktig julegröt och skinkmacka till frukost. Marie gjorde slag i saken och bojkottade de smidiga "grötkorvarna", dock med ett litet tveksamt uttryck i det söta ansiktet. Det blev bra, måste jag tillägga. Efter lite legobyggande var det åter dags att skotta fram bilen och ge sig hemåt för att fira hos mor. Ka

Det är fantastiskt hur livet serverar roliga saker. Ibland är det en dimma bara och man traskar på, som med en tung ryggsäck och ibland blir det lite lätt regn, som avslutas med en vacker regnbåge och solsken. Som det är nu så känns det som att stå vid regnbågens slut och bli bländad av den berömda skatten. Danskarna har det perfekta ordet för älskling, "skatt". Väskan packad inför en skön helg tillsammans med min skatt och de små "ädelstenarna". Inbjudan till ett nytt slags julfirande, är mottagen och ligger trygg i hjärtats innerficka. Önskar er en skön "förjul" och hoppas ni smakar en skinkbit och ett glas öl till kvällen eller till söndag kväll. Julkram!

Ännu en kanondag flöt förbi igår. Med påhälsning av min moster, där det ingick fika med tårta och julklappsutdelning, mycket trevligt. Sen var det lite allmänt fix och en timmes jobb och vid halv sex knackade det på dörren, i bästa tomtestil och en sötis stod i hallen. Vi ordnade mat och smuttade på gott vin och hamnade i tv-soffan. Härligt. Klockan blev tio och älsklingens ögonlock började bli tunga. Hon fick vila i mitt knä medan jag slötittade på konserten med Rolling Stones. Hon hängde med ett par låtar innan det snusade gott i knät. Jag har nästan läst klart biografin om Keith och det är en bra bok, spännande att få lite inblick. I boken framstår, framställer han sig själv som en gitarrhjälte och rabblar en massa om olika ackord och öppna stämningar, mm. När jag såg den stackarn igår på tv, undrar jag verkligen. De soloprestationer han genomförde, under den en och en halv timme jag såg, var ju bedrövliga. Han gick runt och lallade, slappt spelande på gitarren och jag fick nästan p

Åkte från Fritsla idag på morgonen. På väg dit igår var det lite skumt med temperaturen i bilen. Tempmätaren for upp till över nittio grader, för att stunden senare falla nästan till botten. Det blev lite svalare inne, men sen kom det tillbaka. Tänkte inte mer på det. Imorse var det likadant, men nu fastnade den på över hundra och när jag kom till Statoil så bestämde jag mig för att stanna. Det var kallt i bilen så något var fel. Det rök rejält när jag stannat och jag gick in och köpte glykol och drog hemåt, trots röken. Hemma lät jag den svalna innan jag gick ut och kollade läget. När jag öppnade huven, så var locket borta till vattenbehållaren, men snart fann jag det. Det låg snyggt och prydligt bakom behållaren... Då kan man fråga sig hur det gick till. Det är ju ett slutet system och kokar det finns det ventil som börjar släppa ut. Jag kan säga att locket sitter som berget när man skruvat dit det och kan omöjligt skruva upp sig själv och framför allt inte lägga sig upp och ner bako

Tänk att det skulle gå närmare eller drygt tio år tills jag satte min fot på Gekås igen. Som sagt, tiden går, så in i helsike. Dock var det skönt att åka dit en dag när de flesta hade bestämt sig för att vara hemma och dricka glögg och klä granen. Skönt var det också, att ha med en van Gekås shoppare, som Marie. Med stora steg och en rejäl kundvagn gick vi in genom den gigantiska ingången och möttes av ett ganska folktomt varuhus. Nu hade vi listor med oss, så vi slöade inte runt en massa utan tog oss direkt till det vi skulle ha. Vad jag såg, så kunde jag nog spenderat ett par timmar till där. De har ju verkligen Allt. Efter ett tag blev det lite tungt i huvudet och vi kände hunger, men då hade restaurangen redan stängt. Så när vi var klara fick det bli ett av haken utanför i stället. Funkade bra. Sedan gav vi oss iväg i mörkret på den smala skogsvägen och passerade även Kullaberg. Många minnen flaxade förbi vid anblicken av byggnaden och jag kunde minnas hur vi en gång på 80-talet ha

Oj, vad frimärken vi måste köpa eller julfrimärken, heter det väl. Korten ligger utspridda på köksbordet och alla kollar så att allt stämmer. Det blev många i år också, roligt. Det är roligt att få också och skickar vi nu en sådär, trettio, fyrtio stycken, så borde det väl komma något tillbaka. Det var när jag bodde hemma och julkorten var en stor del av just julen. Den andra var att fixa skinkan kvällen innan och skära en riktigt tjock skiva och njuta den med senap och julmust, innan man kikade på granen och gick och lade sig med stora förväntningar på morgondagen. Samma visa var det under åren som familj. En jäkla massa julkort och paketinslagning, långt in på småtimmarna dagen innan. Saker och ting blir annorlunda. I år räckte det med Ett häfte för att få iväg korten. Ett julkort har redan trillat ner i brevlådan och det var från mor. De sista åren har det varit mycket sms på julafton, till kompisar, men även det har minskat. Det är inte så noga egentligen, det blir jul ändå. Det gå

Artonde december redan och det går snart till jul. Regnet har tagit på snön, så frågan är om det blir en vit eller grön jul. Det blir jul hur som helst. Ska bli skönt med några dagar ledigt och äta lite god mat och umgås. Idag har jag ägnat en del av eftermiddagen till städning. Nu är det bara de små tomtarna som ska placeras ut i lägenheten och sedan kan julen komma. Blev lite trött efter maten och all städning. Så nu har jag bara gått runt och funderat och känt mig lite tom. Ska snart jobba en stund till, men hinner nog med ett mellanmål. Visst är det jobbigt när man inte vet vad man ska göra. Allt är klart, det är rent och snyggt och det går inte att göra mer. Tråkigt. Och mörkt är det och jag känner inte för att plinka heller. Konstig känsla. Det ordnar väl sig under kvällen.

Japp, nu jävlar börjar det kittla i musiktarmen. Öronen är på helspänn efter dolda musikslingor, som brukar dyka upp när jag minst anar det. Har pillat på gitarren flera gånger idag och även kommit upp med en ackordsföljd och en textrad, som jag nu vidarebefordrat till ännu ett textskrivarproffs i min omedelbara närhet. Ett snyggt proffs ;) Det riktigt bubblar i kroppen och jag längtar till våren. Om allt går i lås, så kommer det florera musik, signerad mig och min älskade Marie, lite varstans i Sverige. Otroligt spännande! Skulle behöva ett par kubik sand nu, som sagt, så att startgropen blir hög, som den värsta hoppbacken och uthoppet kommer likna Boklöv, spritt åt alla håll, så att säga. Sverige here we come!

Det är hög mysfaktor på dryckerna o godiset inför jul o under jul. Det är mörkt o kallt, även om dagens väder inte utgör det bästa julmyset. Trots det så händer det något när doften av varmt, kryddat vin, sprider sig i lägenheten. Den första knäcken eller kolan ska provsmakas o tänderna får jobba. Tur att tandläkaren godkände mina gaddar för inte så längesedan.Dagen har bjudit på umgänge med både dotter o mor. Kvällen ger mys på hög nivå med kyrkan som granne. Passar det med alkoholhaltiga drycker då...ingen ser å ingen hör...endast vi är vakna.

Money makes the world go ´round. Så är det säkert och de är svåra att hålla fast i plånboken. Alltid är det något som ska handlas. Är det inte tvättmedlet som är slut, så saknas det mat i kylen. Tog ett varv på Citygross idag, för omväxlings skull. Hade till och med skrivit en lapp idag och den scannade jag över under tiden jag vandrade runt med min jättevagn. Skulle man fylla den fick man nog problem att lösa ut sig därifrån. Otroligt vad grejer det finns egentligen. På ena sidan matvaror och på andra diverse prylar. Allt från leksaker, hårspray till trädgårdsgrejer. Har funderingar på att göra lite julgodis som sagt och det passade bra att det var erbjudande på blockchoklad. Det var lugnt i affären, men det tog ändå sin lilla tid. Kalaset landade på strax över tusenlappen, men det var mycket grejer. Som sagt var, in i ena ändan och ut i den andra, även bokstavligt talat när vi pratar mat :) Nu blir det dusch och städning, sen kommer min älskling och då får vi nog duka fram lite gott.

Har jag julklappspapper och tejp i garderoben? Det är ju första frågan man ska ställa sig. Snopet annars när man väl kommer hem. Jakten har i alla fall börjat och jag snodde ihop ett helt gäng med klappar på bara en och en halv timme. Lösryckta önskningar från olika håll lyckades omvandlas till paket. Det är inte lätt det där. Har man små barn är det ännu värre. Då ska det vara rättvist, lika stora och lika värde. Man kan tycka vad som helst om kuvert, men innehållet går ju lösa in mot sådant man vill ha, oftast. Nu har jag suttit på knä och slagit in samtliga presenter. Jag har en eller kanske två kvar att köpa, sen får det vara bra. Inslagningsmusiken har varit, Mer jul, med Adolphson och Falk och andra godingar. Undrar hur mycket stimpengar de här låtarna drar in under december? De håller ju faktiskt år efter år. Om trettio år till, spelas de fortfarande tro? Mer jul

Det har väl funnits sedan tidernas begynnelse, i olika former. Var det inte spelkort så fanns det väl ett gäng med stenar, man kunde bygga något av. Vår tids spel är ju lite mer extrema och avancerade. Nu snackar jag inte trisslotter eller tips. Genom åren har det blivit ett otal vinster på triss. Snackar jag pengar? Nä, nya lotter snarare och det blir det inte bättre av. Inte för mig i alla fall. Vid ett tillfälle för många år sedan besökte jag ett hotell i Småland. Det festades glatt och några vänner flockades runt ett bord. Det var 21 som spelades. Jag blev nyfiken och utan någon kunskap så växlade jag in en hundralapp. Efter en halvtimme och någon mer hundralapp fattigare, kunde jag ändå räkna till 1200 kr i fickan. Bra utdelning på ingen kunskap alls. Fråga mig inte hur det gick till för det vet jag inte. Skulle vara roligt att med hjärna och hjärta ge sig in på ett stort casino, likt James Bond och duka upp några maffiga högar med marker, röka en cigarr, smutta på en drink och se

Goder morgon! Uppe i ottan, kan man säga. Halv sex eller något sådant, började älsklingens telefonur spela. Jösses, mitt i natten och efter en natt med lite myror i kroppen. Sov några timmar i alla fall. Jag är imponerad av de små liven, som också ska kliva upp och fixa sig innan förskola och dagis. Med håret på ända, landade de en stund framför tv:n och pillade lite på mackan. En skulle vara tärna och hade fullt sjå med klänning och glitter, men det gick bra. Medan den lille tomten får vänta till i kväll att spatsera i luciatåget. Snart är det dags för jobb för min del också. Ut i kylan igen. Sankta Lucia, julen är kommen, tomtenissarna smyga på tå.

med tanke på vad som ligger på mitt soffbord. Högar med texter och mer ska produceras. Ibland går det perioder när det bara handlar om jobb och vardag, men då snurrar det ändå på i mitt lilla huvud och en idé är sällan långt borta. Tidigare i våras fick jag en förfrågan om att vara medförfattare till en bok, men av någon anledning hörde jag inget mer sedan. Nu kan det faktiskt bli aktuellt, men jag är lite försiktig med avslöjanden, innan jag vet att det blir av. Nu ska vi alltså skriva ihop ett gäng med låtar och möta våren med och det ska bli sjukt roligt. Nä, en dusch nu och så en timmes jobb, innan jag sätter mig i bilen och drar till älsklingen.

Ett år, har ju normalt 12 månader, som alla vet. Jag har fått uppleva något väldigt märkligt och speciellt det här året. Om jag målar upp året, som en cirkel med tårtbitar i olika färger, så skulle de två och en halv första bitarna vara åt det grå hållet. Livet har ju rullat på, men det har varit jämna plågor, om jag säger Så. En bit in i mars månad, börjar det grå gå över lite i svagt rosa. När vi närmas oss riktig vår och sommar, skiftar färgen ännu mer och går ordentligt mot rött. Det borde väl vara grönt, tänker du, men inte då. Mitt i sommaren, jämförs tårtbitarna med den rödaste av alla rosor som finns och från juli månad så skimrar det så där i luften, som det brukar göra när det är riktigt varmt. När det borde bli vitt och gå över i höst och kall vinter, så är det mer åt vulkanhållet, lavavarmt med andra ord. Egentligen borde snön smälta vid det här laget. Det lackar mot jul och har tomten en röd luva i vanliga fall, så brinner det nog i huvudet på honom när det väl är julafton

Kärnfamiljen, finns den? Vad betyder det, egentligen? Innebär det ett grälfritt kök, lugna o mysiga kvällar, alla kommer hem i tid o ingen ser sig om efter någon annan. Det finns kanske. Är det några nackdelar med att fira t.ex. jul lite överallt, samtidigt? Nej, det tycker inte jag. Inte nu iallafall. Det är en aning jobbigt utan barnen, men det går. Blir ju fler tillfällen att fira. Man hittar en ny kärlek o nya bekanta i och med det. En del klarar till o med att fira jul tillsammans med sina ex. Det är mina barn o det är dina barn. Du ska ha dem över jul o jag över nyår. Ett jäkla hattande. Men det går. Jag ser fram emot julen. Barnen kommer hit o de bor hyfsat nära så de behöver inte ta flyget. Jag får fira med min älskling. Välkommen julen!

på två olika världar. FB och verkligheten. Det räckte med några minuter nyss, så började tankarna snurra. Det var ett inlägg någon gillat, om en kille som varit på ett gym och i slutet av berättelsen visar det sig att killen, som fått hjälp av den som skrivit inlägget, hade Down´s. Det är inget fel i att berätta sådana här saker och verkligen inget fel att hjälpa till, vem det än är. Det jag funderar/reagerar på, är alla dessa fantastiska berättelser och hur fina alla är och hjälpsamma i alla lägen. Vi ska dela inlägg som handlar om försvunna barn, cancersjuka barn och vuxna, klicka på bilden om barnet ser ensamt ut och du skulle vilja hjälpa. Gilla om du har en förälder som slår dig eller dricker. Hjälper dessa klick och delningar? Hur många av de som klickar gilla på en bild, med en hemlös, tiggande man/kvinna, stannar på stan och ger en slant till den dragspelande pojken i hörnet vid Stora Torget i t.ex. Borås? Välkomnar vi "säljaren" i telefonen, som samlar in pengar till

är ju något man gör tillsammans, för det mesta. Jag har inte gjort det på hur många år som helst, men i år skulle det vara kul att slänga ihop lite goa grejer. Älsklingen och de små nissarna, eller snarare, nissen och nissan, har fixat lite godis, hörde jag. Det tände en liten låga av inspiration, så nu bläddrar jag runt och kollar olika recept. Det är en väldig massa ingredienser till allting och det mesta innehåller smöööör och smöööör :) Får väl öka på längden och intensiteten på cykelturen, så ska det väl gå. Det kan ju bli fina julklappar, om inte annat. Undrar hur många i stugorna runt om i landet, som nu sitter uppklädda och tuggar i sig förra årets Nobelmiddag? Det verkar lite överambitiöst, men samtidigt en kul grej. Undrar vad det blir för efterrätt i år tro? Själv har jag tuggat köttbullar, ägg och kassler och en liten sillrumpa, så det kunde vara gott med något sött. Nu är det ju ungefär 2 mil till något sött...så jag får väl hålla mig ett par dagar ;)

...att helgerna kan innehålla så mycket mer än att bara vara och försöka få tiden att gå. Nu har jag inte snöat in helt och hållet de åren jag varit på egen hand, men det blir inte riktigt samma, som när man är två. Fredagsmys på en helt annan nivå och det skulle också visa sig att mina målarkunskaper faktiskt låg gömda där i bakhuvudet. När det finns färdiga bilder att bara fylla i, så går det ju bra :) Fyra i rad, trodde jag var en lätt match, men jag fick stryk så det visslade om det. Har ni "kastat gris"någon gång? Ett underskatt spel och att spela det i en mjuk soffa och med en kanin som ligger och trycker intill, då blir det en utmaning. Det låter väl som ett trevligt fredagsmys och jag kan säga, det var det verkligen. Tänk vad mycket energi det finns i små barn. Otroligt häftigt. Det mest häftiga var, att det kändes som  energierna i övrigt, låg på samma nivå och det tackar jag särskilt för. Det blir kanon det här.

Nu tror jag faktiskt att det spårat ur fullständigt vad det gäller saker o ting, som har med våra religioner och hudfärg att göra. Idag stod det att läsa i en av dagstidningarna, att en liten pojke inte fick vara pepparkaksgubbe , i det kommande luciatåget. Vad fan är det som händer? De skulle heller inte servera pepparkakor, för att någon eventuellt skulle ta illa upp. Av en pepparkaka? Jag fattar inte hur man kan tänka på det viset. Orsaken var att lärarna vill peka på skillnaderna, de specifika skillnaderna. På detta sättet gör man verkligen ett problem som egentligen inte finns. Nu lär de barnen, att om du ser en människa som har en annan hudfärg, då ska du vara försiktig, typ. De leder in barnen på en väldigt farlig stig när det gäller det fria tänkandet. Flera kommentarer om det här, på bland annat FB, pekade på alla möjliga "ironiska"liknelser och bara att läsa dem, kan jag idiotförklara denna, dessa personer som gjort detta uttalande eller tänkt dessa tankar högt. Nu

Det är mycket som händer när man träffar en människa, som är så speciell, att man blir alldeles varm, bara man tänker på personen. När det känns att det är så jävla rätt att inget kan rubba på det man känner. Det kan vara ett smygande, fixande och trixande innan saker o ting hamnar på plats, men det är värt varje "lögn". Låter ju hemskt, men det är "spelets regler". Så bara en så liten sak som att ringa kan betyda mycket. Nu har det ju varit samtal varje dag i månader, men anpassat till olika tider och tillfällen. Nyss slog jag på stort och ringde, jag bara ringde för att jag kan. "Hej, jag vill ingenting, jag ville bara ringa." Hon blev glad :)

Sitter och slötittar på tv, läser nättidning och ska snart, hoppas jag, hämta min älskling, som är på julbord med sitt jobb. Såg just att det är ca 15 minus ute, då känns det gott att vara inomhus, en stund till. Kollade i efterhand på Kinas mat, intressant program, ser gott ut det där. Undrar om jag någonsin kommer dit? Satt för en stund och bara funderade och kom fram till att våren kommer fyllas med många härliga saker. Bland annat musik. Den går inte först, den är en stor del i allt som händer. Nu ska jag inte gå händelserna i förväg och säga vad som komma skall, för det vet jag inte själv till hundra procent. Dock kan jag nämna att Svensktoppen Nästa 2013 kommer få ett antal bidrag att ta ställning till. Det blir en ny konstellation, inte bara en kanske... Smålandsstenar, Stockholm och Helsingborg, är orter som också är inblandade och vad det innebär får ni veta om ni följer mig. Spännande, eller hur?

Nu går den lilla Golfen som en skyttel mellan Borås och Fritsla och det är fanimej det bästa jag vet. Kallt och bedrövligt, men när jag väl är framme är det en värme som inte går att beskriva. Vintern kom ändå, skit också! Kallt om fingrarna, torrt om händerna och en jävla massa kläder och rutskrap. Julen närmar sig också och det blir säkert härligt. Igår kom även biljetterna till sommarens stora event, nämligen Robbie Williams på Ullevi. Det blir kul. Ska lägga biljetterna på ett bra ställe, där jag kommer ihåg dem :) På vägen hem nu, svängde jag in på Maxi och plockade ner diverse småsaker i korgen. Vid grönsaksdisken fann jag tomater, som jag bestämde mig för att köpa. Tittar upp på skylten och där står; Runda tomater! What!! Är det sant!? Jag blir lika road varje gång jag får syn på såna skyltar. Undrar vem som ligger bakom den. Nu blir det lussekatt, kaffe och det senaste avsnittet av julkalandern. Mys, mys!

Japp, nu är det bekräftat på riktigt, för nu har vi ändrat relationsstatus på FB :) Jösses, vilken tid vi lever i. Tänk på hur det var när man var mindre. Då skickades det lappar i klassrummet och det frågades chans på skolgården, med hjälp av någon annan. Inte för att jag hade någon stjärnstatus, varken i skolan eller på fritiden, bland brudarna, men en och annan puss lurade jag till mig på de partyn jag fick komma på. Nu flörtas det på nätet hej vilt och nätdejting är hur stort som helst. Jag hade turen att få möta kärleken på riktigt, även om själva mötet bestämdes på FB. Så då är det väl klart att det ska synas där också, nu när vi faktiskt har ett förhållande :) Det är väl knappast på riktigt annars, eller? Jo, det kan jag tala om, att det är det verkligen, sååå in i helvete!

Ni vet hur det är. Ibland står man med saker som bara hänger i luften. Olika situationer som har en tendens till att låsa sig. Som den med den vandrande soppåsen :) Igår fick jag besked om att det löser sig automatiskt. Tanten i rummet bredvid, som har betett sig lite märkligt sedan hon kom, för ca 2 år sedan, har sagt upp sin lokal eller rum är det ju faktiskt. Så nu slipper jag dumma diskussioner i fortsättningen. Hoppas nu hyresvärden tänker till när det gäller kommande hyresgäst och väljer någon med annan inriktning på sin verksamhet. Vad det gäller andra saker och hur de löser sig, så är jag nästan förvånad över hur bra allt går. Innerst inne är jag inte ett dugg förvånad, då jag är välsignad med en flickvän som inte är av denna världen. Nästan övernaturlig :) Pusselbitarna, som jag också pratat om, är så välslipade och har en otrolig passform och utan att man behöver anstränga sig det minsta, faller de på plats, mjukt och behagligt. Det är ett stort pussel, men tid finns.

Har varit inne på det innan, att tiden rusar iväg. Idag firar jag 7 års jubileum på jobbet. Det blir ingen fest eller rabatter, utan jag bär bara känslan med mig. Det är inte klokt egentligen vad tiden går, igen. Kommer väl ihåg när jag var och tittade på lokalen och bestämde mig och hur det skulle se ut när jag äntligen fick flytta in. I samma veva flyttade jag även "hem" igen, till Borås, efter 16 år i Gislaved. Det kändes bra. Dock har det varit en kämpig tid, då jag återigen stod på noll vad det gällde kunder. Ut och ragga och prata med alla och till slut började det rulla på. Sju år är ganska lång tid beroende vad man jämför med. Hade det varit ett barn, så vore det dags att börja skolan. Jag fortsätter som vanligt och ser fram emot de kommande åren på jobbet. När det gäller de "privata" åren som kommer, så kan jag bara le och jag har många fina bilder i huvudet om vad de ska innehålla. Vad sa han, Janne Malmsjö, Vår bästa tid är nu, eller hur. Nu och alla andr

Hur många bloggar finns det? Ja, bara i Borås finns det 568 st registrerade, dock vet jag inte hur många som är aktiva. Vad skriver man om då? Det är alla möjliga ämnen som tas upp, allt från grodor till dyraste väska, typ. För skojs skull gick jag in och läste lite på en populär blogg, Kenza. En tjej som tycks skriva väldigt intressant, eller? Med 1,1 miljoner unika läsare den senaste veckan, så borde vara det i alla fall. Läste några inlägg som sagt och det står ungefär som jag själv skriver. Skillnaden är att hon är väl runt 20 år och ser bra ut, lägger ut mängder med bilder på kläder, smycken och en massa andra saker. Poserar i snön med nyaste outfiten. Vilka läser hennes blogg då? Är det en miljon tjejer eller är det hälften av varje, är det Göte 74 år, eller lilla Lisa 5 år. Ja, man undrar ju hur det är möjligt. Nu har jag klämt i mig en bit lax och potatis i alla fall och ska se på Lykke, som jag missade igår hemma hos min älskling. Där finns tv, men allt är inte riktigt på pla

Åh, jösses sicka dagar det varit :) Hjälpt älsklingen att flytta till en jättefin och mysig lägenhet. Det är lite pyssel att få till allt, men det har flutit på riktigt bra. Det ena efter det andra har klickat. Kallt väder, men inomhus är det varmt och skönt. Flera intressanta och förväntansfulla möten, har det också blivit och jag kan säga att det har känts så bra. Det är inte alltid det "passar", varken förr eller senare, men här var det bara som det varit hela tiden, helt naturligt, utan konstigheter. Morgonen idag blev tidig. Tidigare än jag räknat med. Vaknade ju förstås när Marie for till jobbet, men lyckades somna till en stund till. Trodde först jag drömde, för det började plinga i dörrklockan. Jag vände på mig och drog täcket över huvudet, men vaknade till ytterligare av att det knackar på ytterdörren. Tänkte först att M var tillbaka eller att min bil stod i vägen för snöskottaren på parkeringen utanför församlingshemmet. Det tog sin lilla tid innan jag fattade. Det

Solsken, men kallt som tusan. Det var gött att få lite värme av allt bärande. Kärleken har äntligen kommit in i lägenheten o det kördes grejer hej vilt. Lite flyttfika hann vi med, men så mycket mer blev det inte. Ett par bananer o vatten. Senare när vi fått in sista lådan blev det god plockmat i form av ost, korv o oliver, bubbel å vin. Härlig kväll med ångande element. Nu körs det husdjur o mer saker. Strax fika med kaffe gjort i perkulator, spännande. Glöggen ligger också o väntar. Myspys kan man säga.