Oj vilken vecka!

Det har varit fullt upp kan jag säga. Nya kunder har hittat hit vilket är trevligt. Och så Mello. Jädra vad man kan göra bort sig. Sicka klåpare till låtskrivare som inte har koll eller är intresserade av sina egna låtar. Synd om dem som blir drabbade. Och regeringen jobbar på, eller? Jävla idioter. Har vi någon gång haft en sämre statsminister? Å de andra ska vi inte prata om. I lördags spelade vi i en timme på Kinna Hotell. Det är ju numera asylboende. Det är en speciell stämning på ett sådant ställe. Det är första gången jag besöker ett sådant boende. Barnen drog fram stolar ända fram till scenkanten och sade hej, hej, mest hela tiden. Vi hann inte ens göra soundcheck. Det var bara att köra. De applåderade och när vi sa tack så mycket, kom det ett rungande Varsågod tillbaka. Underbart! Många av de ögon jag mötte när jag sjöng har sett saker jag inte ens kan fantisera om. Det är omöjligt att sätta sig in i den situation de befinner sig i. Vi gjorde en god gärning tror jag. De fick annat att tänka på för en stund. Alla tackade när vi gick och jag fick till och med hjälp med mickstativen ut till bilen av en liten kille. Vi fattar inte hur bra vi har det. På kvällen bjöd vi mamma på restaurang Framnäs. Mycket god mat och trevlig personal. Idag har jag övat lite countrylicks. Gott att spela på min fina röda Telecaster. Det snurrar i skallen av alla grejer jag vill göra. Var börjar man?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lunch med Ledin också...

Den nakna kocken

Ta iiii