Du saknas...

För 6 månader sedan kom ett hemskt besked. Min morbror Lars hade gått bort. Den dagen tog jag bra, men dagen efter körde det ihop sig ordentligt. Hela kroppen rasade och allt blev väldigt konstigt. Det kan inte stämma, sa jag till mig själv. Han är inte borta! Jag pratade ju med honom i telefon bara för ett litet tag sedan.
Vi skulle komma ihåg honom för att han levt, men att han är borta kan man inte glömma.
"Du är säkert iväg på resor och besöker en och annan tjurfäktning. Beställer in en flaska vitt på en restaurang vid havet och njuter av utsikten. Du håller ett öga på oss. Du är med oss.
Skulle inte förvåna mig om du köpt tillbaka Båtono och står vid rodret med vinden i håret och saltstänk i ansiktet. På väg mot nya mål. Det ordnar sig alltid, som du sa och det gör det."
Kram Anders.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lunch med Ledin också...

Den nakna kocken

Ta iiii