Uppbrott...

Det är ofta en speciell och förväntansfull känsla när man kommer till en ny plats. Första gången jag klev in byggnaden på Regementet så var det med den känslan. Jag hade bränt broarna bakom mig som det poetisk heter. Det var bara att köra på och lita på min egen visdom. Det funkade bra. Nu är det istället lite vemodigt att gå upp för dessa trappor. Sista juni lämnar jag mitt rum och gör slag i saken och fokuserar allt på ett ställe, Kinna. Jag bränner broar en gång till, men det ger  extra eld i baken. Jag kommer bygga nya. Det känns som att hela tiden vara på väg och frågan kan vara, vart? Mot utveckling och framgång. Mot nya utmaningar.
Det kommer bli bra.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lunch med Ledin också...

Den nakna kocken

Ta iiii