Livet på fem dagar...

I måndags kväll fick vi besked om att nyckeln till vårt gemensamma hem i Kinna fanns att hämta. Marie for iväg som en raket och och lite senare på eftermiddagen satte vi igång och köra grejer. Jag är lika förundrad varje gång jag flyttar, över hur mycket grejer jag har, trots att jag slänger saker varje gång. Låda på låda lastades in i bilen och sen for jag till nya lyan. Det kändes härligt att kliva in i en ny och fin lägenhet som i denna sekund kändes väldigt rymlig. Tisdagen kom och då hämtade vi en stor lastbil som vi fick låna. Den dagen försvann lika fort och det började kännas i kroppen efter alla lyft. Armar och ben fick jobba ordentligt och det kändes rejält vid sängdags. Ryggen var som ny, härligt. Det tog tid att tömma min lägenhet i stan och det var bara en tvåa på 70 kvadrat. Som sagt, jag undrar var alla prylar kommer ifrån. Väl inne i den nya lägenheten, så började sorteringen av innehållet i alla lådor. Jag hittade gamla grejer, album, saker, foton, böcker, gamla grejer och album från mormor. Jösses, vilken tidsresa bara på fem dagar. Från nyfödd till halvvägs i livet.
I torsdags var vi dötrötta och det sista lasset den kvällen tog tid att få in. Vi somnade som små grisar, vilket vi gjort varje kväll. Nu är vi i alla fall på plats, bara lite kvar i Marie´s lägenhet och städning. Mitt musikrum fick bli i klädkammaren och det funkar bra. Inte första gången jag får samsas med vinterjackor och kuddar. Ett hus vore inte dumt. Nu har vi fått sova ordentligt några nätter, så kroppen känns hyfsat utvilad. Nu gäller det att få ordning och få alla prylar på plats. Skönt att vara ledig en vecka till, då hinner jag bekanta mig med omgivningarna och med det nya musikprogrammet. Inga rast och ingen ro, då det gäller musiken. Nu ska vi sätta tänderna i tre nya låtar inför Svensktoppen. Det blir underbart. Vilken vår vi har framför oss. Nytt hem, ny musik och samarbeten och fasen vet, kanske även nytt jobb.