Livet som Blom

Det känns så gött att det snart vankas lite ledigt. Även om jobbet ständigt finns där i bakhuvudet, så måste kroppen och knoppen vila. Det bästa är ju att resa bort, vilket vi också ska. Det bär av till Danmark om ett par veckor och där ska vi njuta i fulla drag, av allt som finns. En familjesemester, det var länge sedan. Ser fram emot det väldigt mycket och hoppas, så klart, på vackert väder. När jag vaknade i morse, tänkte jag på hur det känns när det blir höst. Konstigt att tänka så nu kanske, men det bara kom. Såg ut genom fönstret, som nu står öppet dygnet runt och kunde förnimma känslan av den första riktiga kylan. Det är för hemskt. Kontrasterna är stora, kunde jag och älsklingen skriva under på, då vi i förra veckan åkte till Almenäs. Ratten i bilen gick knappt att hålla i, på grund av värmen. Om ett antal månader är det svårt att hålla i den utan vantar, då frosten griper tag i allt som finns. Spännande! Nä, nu ska det funderas på vad som ska packas. Badbyxor och en bok...in...

många dagar ledigt och ett jävla regnande. Det fick bli inneaktiviteter, i stället för att jönsa runt stången, som en annan groda. Vi hann precis fram till Ramnaparken och såg tio minuters dansuppvisning innan himlen öppnade sig. Gött att man hade en snaps innanför västen som värmde. Det blev ett tolvtimmars kalas med god mat och trevligt sällskap. Resterande dagar har vi spenderat i vilans tecken, men det är inte fel det heller. Vi pysslade lite med våra låtar igår och hoppas kunna presentera något riktigt bra den 19/7. Mat och fika, har det slunkit ner, så det räcker och blir över. Nu blir det två tuffa veckor med träning och bra mat. Det är ju faktiskt hela veckor, nu framåt och då blir det bra rutiner på det mesta. Semestern blir väl som den blir, men med lite förarbete, så kan det nog funka med både träning och matkvalité. Sååå, bit ihop!

Midsommar står för dörren och det vet de flesta vad det betyder. Då plockar vi fram sillburkarna från i julas, tittar, luktar och rynkar på näsan och blir tvungna att köpa nya. I år blir det små burkar, säger man alltid och lik förbaskat hamnar det en eller två rejäla sillburkar i korgen. Mina traditioner har liksom suddats ut med tiden, då jag varit ensam i familjen under ett gäng år. Till och med födelsedagen har blivit bortglömd, av mig, en del år. Så jag börjar undra hur gammal jag är egentligen. Bättre att inte veta :) I år blir det ändring, på allt och det är jag glad för. De kommande högtidsdagarna ska firas med besked. Jag fyller ju till och med år på fredag, vilket händer emellanåt. Midsommarafton och kalas samtidigt. Jag fyller ju så klart år varje år, men...ni fattar :) Snapsen är i alla fall inhandlad och ett par goda öl också. Vi får gäster på fredag, jag och min fästmö :) Det blir trevligt att få fira midsommar ordentligt. Menyn är planerad, så vi slipper att svälta. Nu ...

Åh fy fasen! Nu är det snart dags att fylla år igen. Det är väl ingen fara egentligen, men åren ganska fort. Känslan av att närma sig en ålder då många faktiskt ser ut som gamla gubbar eller tanter, har inte börjat infinna sig. Tror faktiskt att det kommer dröja. Whats another year, sjöng Johnny Logan och det undrar jag också. Mer erfarenhet och mer upplevelser att lägga till samlingen. Nu ska vi dessutom föryngra oss (läs Anders) ännu mer, då lyxlivet inkräktar på konditionen. Men det blir ingen överdrift åt det hållet, bara stenhård träning varannan dag ;-) puss och kram

Så klart är livet omöjligt utan en mamma, men det skulle vara möjligt utan också :) Mamman behövs, i vilken värld vi än pratar om. En liten pytteinsekt, behöver säkert sin mamma och har vi inte alla lagt huvudet på sned i djurparken, åt den lilla apungen, som springer runt sin mamma och klänger och hänger i pälsen och senare vilar ut vid bröstet. Det är en trygghet att ha någon som bryr sig och det nära på, hur man än bär sig åt. Det finns väl gränser, men mammarollen förloras aldrig. Den kan bli naggad i kanten av olika saker, beteenden, från sonen/dottern, men lika förbaskat finns banden kvar. Vi är ju alla individer och därför kan det vara svårt att lyssna på någon som tror sig veta, allt. Oftast har den personen levt 20 år längre än man själv, men det är väl ingen garanti för "rätt" kunskap. Ett och annat råd kan säkert vara användbart, men det brukar alltid ses över och vända och vridas på innan det verkligen passar. Misstag gör vi alla och det ska vi göra, då lär vi oss...

Fest med bubbel och diverse trevligheter är ju alltid kul. Att få lyxa till det, även om plånboken oftast hänvisar till mindre utsvävningar. Det går att festa på många sätt, så det är inga bekymmer. Ibland kan man ta i lite extra, bara för att. Det vore skönt om alla kunde ha den där goa känslan, även till vardags. Att vara förlovad är underbart, men det var underbart innan också. Vi festade och gottade oss, som man sig bör. Och visst var vi tvungna att gå till jobbet sedan på måndagen, men det kändes lika bra ändå. Det blev inte vardag. Varför är den så hemsk? Det var ett par förmaningens ord som svepte förbi i detta sammanhang. "Det blir vardag också! " Ojojoj! Då fortsätter vi som vi gjort hittills då, så ordnar det sig. Vardag, pffu!

Ja, så är det faktiskt. Man kan råka ut för i princip vad som helst. Det mesta går att skydda sig emot, men sedan finns det saker man inte har koll på. Självklart kan det när som helst dimpa ner något från ett  tag, då man råkar gå förbi och en bil kan få spel och svänga och gasa av sig själv och göra så att folk råkar illa ut. Det som vi tror oss ha koll på, vår egna kropp, kan mycket väl "hitta på" saker som vi inte är beredda på. Jag tog mig tid dag att besöka min "plastpappa", som man säger numera. Han befinner sig på ett dagcenter på dagarna och det beror på att hans kropp överraskade honom en dag, med en liten, liten busig förträngning eller bristning, i ett blodkärl i hjärnan. Jag trodde inte han kunde bli gammal, men där fick vi nog båda två tji. Det var ett glatt gäng med tanter och ytterligare en äldre man, som mötte mig och G blev väldigt glad att se mig. Vi fick sätta oss vid sidan och prata en stund själva, innan det bjöds på fika, med hembakade bullar,...