Är det en hemlis eller!?

Kommer ni ihåg i skolan när man var mindre. Alla försökte vara intressanta och få uppmärksamhet på olika sätt. Ibland kanske man var lite vag i sina berättelser och inte riktigt kom ända fram.
I vissa fall, var det man höll inne med, kanske inte jätteintressant, men man ville ändå skapa någon slags spänning. Det var det en del som märkte och då försökte de på alla vis dra ur en vad det var. "Säg då!"
"Är det en hemlis, eller!?" Det var oftast ingen hemlis, men det var ändå lite kul att få de att tro det.
Hemlisar är spännande. Man kan ge bort lite i taget, men ändå inte avslöja hela. Har man hemlis ihop med någon, är det extra spännande. När är det hemlis och när är det ljug då? Den är lite lurig. Man håller ju ändå inne med sanningen på ett vis, om man har en hemlis.
Frågeställningen är ju faktiskt ganska likartad och även svaren. Om någon frågar; "trivs du här i stan?" och du svarar;"jaa, kanon!" Vad de inte vet, är att du köpt hus i Spanien och bara vill åka nu. Ljuger man då eller håller man inne på en hemlighet? Kanske ljug är mer permanent... å andra sidan behöver man ju inte avslöja en hemlis heller..? Ojojoj, snurrigt värre.
Jag skulle kunna berätta en hemlis...men nu är det ingen hemlis längre, så den gick inte ;))

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lunch med Ledin också...

Den nakna kocken

Ta iiii