När det är som det är!

Jaha, då har jag varit igång i en vecka. Känns bra. Det har varit en mjukstart och det känns skönt nu när det drar igång på riktigt denna veckan. I morgon blir det tidig uppgång igen och iväg till ett av mina företag som jag hjälper att må bra.
Livet i övrigt har ju en del kul i bakfickan. Saker och ting händer av en anledning, tror jag. Det finns väl ingen som går rakt fram och tror att händelser bara hoppar fram bakom nästa hörn, självklart inte. Anledningarna formas ju hela tiden av hur du vill ha det och där händer det grejer.
Då blir det också ganska självklart, trots allt. Det behöver inte ifrågasättas. Om du tappar ett okokt ägg i golvet så går det sönder. Man kan bli arg för att man tappade det, men det är som det är.
Du springer som en galning, men missar ändå bussen och svär en stund, det är som det är, det kommer en ny buss. Det händer grejer hela tiden som inte går att få ogjorda, stora som små. Någon händelse kan vara så omvälvande, att du inte ens funderar på eller kanske inte ens hinner fundera på, hur det gick till, utan rätt var det är så befinner du dig i alltihop och kan bara konstatera, att det är som det är och att du älskar det och vill absolut inte, att det inte skett.
De som inte kan förstå resonemanget, tycker jag, kan rycka på axlarna och säga till sig själv; det är som det är.