En liten bit av himlen...
Hur beskriver jag bäst, fyra dagar av ren och skär lycka? Det enklaste kanske är att beskriva det som en saga. "Och så fick Robin Hood sin Marion till slut..."
Hände det inget före det då? Jodå, visst gjorde det det. Soliga lata dagar på stranden, varvades med grillning och immiga glas. Några sånger spelades och två av dem nynnades det på, mest hela helgen.
Det har planerats och fixats, bokats och längtats, till den stora dagen, då vi båda drog tiden tillbaka ett helt år. När vi klickade på Restaurang Vinci och sakta vandrade hem i natten, tillsammans.
9/6 blev ett datum att verkligen minnas och smidigt att komma ihåg, även om man står på huvudet :)
Göteborg blev skådeplatsen och vi njöt i fulla drag av solen, människorna, miljön, ölen, vinet och varandra. En fin uteservering lockade rejält och vi sa båda att, där skulle man sitta, där i solen med en öl. Vi tittade på varandra och sa, javisst, det skulle vi kunna och det KAN vi :) Där gick en dryg timma och solbrännan gjorde sig påmind. Vi strosade vidare och allt var bara så helt perfekt. Några timmar före den bokade middagen klockan 21, tog vi en snabb burgare på Mc Donalds. Vi hamnade i ett roligt samtal med två unga tjejer i typ 18-års åldern. De babblade och frågade den ena frågan efter den andra och tyckte vi var såå fina ihop. Åldern kom också på tal och jag hamnade till slut på 29 år!! Härligt! Middagen var riktigt bra, en stoor skaldjurstallrik till älsklingen och en fin torskrygg till mig.
I och med att det fortfarande var lördag och den 8:e, fick vi lugnt vänta med champagnen till klockan 12, på natten :) Pirret i kroppen har funnits där sedan i onsdags och när vi till slut korkade upp bubblet och lite blygt fick fram de glänsande och glittrande smyckena, då kändes det som vi var i himlen, svävande på små moln. Tidigare på dagen hade vi varit uppe i Heaven 23, puben högst upp i hotellet (Gothia) och avnjutit varsitt glas vitt och tittat varandra djupt in i ögonen, det var högt och fin utsikt, men vår himmel var mycket, mycket högre och jag undrar hur i allsin dar jag ska kunna landa till i morgon...behöver jag verkligen fundera på det :)
Hände det inget före det då? Jodå, visst gjorde det det. Soliga lata dagar på stranden, varvades med grillning och immiga glas. Några sånger spelades och två av dem nynnades det på, mest hela helgen.
Det har planerats och fixats, bokats och längtats, till den stora dagen, då vi båda drog tiden tillbaka ett helt år. När vi klickade på Restaurang Vinci och sakta vandrade hem i natten, tillsammans.
9/6 blev ett datum att verkligen minnas och smidigt att komma ihåg, även om man står på huvudet :)
Göteborg blev skådeplatsen och vi njöt i fulla drag av solen, människorna, miljön, ölen, vinet och varandra. En fin uteservering lockade rejält och vi sa båda att, där skulle man sitta, där i solen med en öl. Vi tittade på varandra och sa, javisst, det skulle vi kunna och det KAN vi :) Där gick en dryg timma och solbrännan gjorde sig påmind. Vi strosade vidare och allt var bara så helt perfekt. Några timmar före den bokade middagen klockan 21, tog vi en snabb burgare på Mc Donalds. Vi hamnade i ett roligt samtal med två unga tjejer i typ 18-års åldern. De babblade och frågade den ena frågan efter den andra och tyckte vi var såå fina ihop. Åldern kom också på tal och jag hamnade till slut på 29 år!! Härligt! Middagen var riktigt bra, en stoor skaldjurstallrik till älsklingen och en fin torskrygg till mig.
I och med att det fortfarande var lördag och den 8:e, fick vi lugnt vänta med champagnen till klockan 12, på natten :) Pirret i kroppen har funnits där sedan i onsdags och när vi till slut korkade upp bubblet och lite blygt fick fram de glänsande och glittrande smyckena, då kändes det som vi var i himlen, svävande på små moln. Tidigare på dagen hade vi varit uppe i Heaven 23, puben högst upp i hotellet (Gothia) och avnjutit varsitt glas vitt och tittat varandra djupt in i ögonen, det var högt och fin utsikt, men vår himmel var mycket, mycket högre och jag undrar hur i allsin dar jag ska kunna landa till i morgon...behöver jag verkligen fundera på det :)
Kommentarer
Skicka en kommentar