Två år på två dar...

Tid är ju den referensram vi har. När det är tråkigt känns timmarna och dagarna långa, men när saker och ting är roliga och allt tycks gå enligt planerna, så går det väldigt fort. Ibland så fort att man knappt kommer ihåg allt som hänt. Under dessa två år som gått, så kan jag nog räkna upp det mesta. Det har varit två ovanliga år, så positiva och så underbara. Vi firade med bubbel i fredags för då var det den 14 mars. Det var den dagen då jag träffade min största kärlek genom tiderna. Hon skulle sjunga en låt jag skrivit och presenterade sig väldigt formellt med ett handslag. Det bästa någonsin. Jag föll som en fura. Sedan den dagen har inget varit sig likt. Tänk att två år gått redan. Helgens två dagar var ytterligare bevis på att allt är rätt.