Hur var det nu igen...

Igår kväll, efter den sena kvällsmaten, kom det några gamla snuttar från förr, flygandes och hamnade i skallen. Sanslöst vad man minns i alla fall. Godbitar som sitter som tuggummi och det tar väl bara en hundradel, innan man sitter i dem bruna soffan, framför tv:n och tittar leende på Doktor Krall, Tårtan och Vilse i pannkakan. Just signaturen till Doktor Krall landade på tungan igår och ut hoppade även texten. Marie tittade på mig och flabbade och undrade vad det var :) även en liten snutt på den berömda visan Rosen, av Arne Qvick, sjöngs glatt vid tandborstningen, först nynnande melodin och sedan sa vi samtidigt; röda ros! Skojigt det där med gamla melodier och framför allt barnprogrammen, som idag inte går att jämföra. Tårtan är ju en annan höjdare som är svår att glömma och det vill jag inte heller. Var det bättre förr? Nja, både ja och nej, men en sak är säker, Nu är det jädrigt bra :)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lunch med Ledin också...

Den nakna kocken

Ta iiii