Jag är grym...

Jag kan flyga, är ju en klassiker. Man försätter sig i ett tillstånd av att vara oövervinnerlig och sedan kör man så det ryker. Hade nog behövt en och annan timme hos Härenstams rollfigur. Fasen vad det ska vara svårt att få till det ibland. Självkritik är bra, men i lagom  doser kanske. Skillnaden mot vissa andra är att jag hör när det låter skit. Och Det är ju bra. Gjort är gjort och går inte att göra ogjort. Jag är grym och kör så det ryker ändå. Marie älskling, du är också supergrym. Puss och skål!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lunch med Ledin också...

Den nakna kocken

Ta iiii