Inga bitar saknas

När jag var liten hade jag många pussel. Det var populärt på den tiden och särskilt vid jul. Då lades det upp ett stort pussel på matsalsbordet och det fick vara där tills det var klart. Tusentals bitar som skulle passa ihop. Ju fler bitar, desto bättre. Det skulle ju vara en riktig utmaning. Jag önskade mig nya pussel i julklapp och julledigheten fylldes med mycket funderande och kliande i huvudet.
Båtar och hav var en favorit, då det mesta var blått i olika nyanser, samt lite färgglada segel och moln.
Numera är det andra sorters pussel som ska läggas och bitarna är större och viktigare. Vad ska det bli då? Ja, det finns ju inget glättigt kartonglock att titta på, så det får gå på en höft. Dock finns alla bitarna i huvudet, inte bara i mitt, så det gäller att allt stämmer. Men om jag gör ett överslag i detta nu, så ser jag att ALLA bitarna finns, ingen saknas, de ska bara på plats. En efter en kommer de falla ner på livsbordet och bilda det absolut häftigaste och underbaraste motiv någon skådat. Jag vet och du vet!