CD, finns det?

Tänkte på det häromdagen... dammade av i lägenheten och kom till hyllan med alla mina CD-skivor. -Hej, står ni här! Plockade ut några stycken och ögnade igenom låttitlar och artistinformation. Det är en hylla full med minnen, lite som när man sätter fram fotografier eller tävlingspriser, det finns ett minne till alla. Men som det är nu, så är minnen i musiksammanhang något helt annat. En liten enhet som kommer ihåg mer än någon annan. Tekniken går fort framåt. Mina LP-skivor, som också står i en hylla, känns nästan som stenåldern, men jag spelar dem ganska ofta, mer än CD-plattorna faktiskt. Ändå tror jag att utvecklingen backar en aning vad gäller musiklagring. De stora, svarta plastbitarna är på väg tillbaka, med det där "goa" ljudet och äktheten. Musiken är nära nu, så otroligt nära. Man sätter igång datorn och på trettio sekunder har man tiotals miljoner låtar serverade. Det där momentet med att leta fram en skiva, välja låt, läsa och titta på omslaget, är i stort sett borta. Så när man försiktigt tar sig fram till disken, i vad man tror är en skivaffär och ställer frågan -"CD, finns det?" får man lov att acceptera den uttryckslösa min och huvudskakning som följer från expediten tillsammans med ett -"Tyvärr inte."

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lunch med Ledin också...

Den nakna kocken

Ta iiii