Säg vad du tycker.

Hur ofta säger vi som det är? Varför all dessa omvägar i olika sammanhang? Jag har ingen bra förklaring på det. Om jag nu tycker att någon har en osnygg tröja på sig, säger jag då; det var en jävligt ful tröja du har på dig...(om den nu är det) Nej, det gör jag inte, utan jag frågar kanske var den är köpt eller väljer att inte säga något alls och smita in på närmaste toalett och vomera. Ok, nu överdriver jag liite, men varför ska det vara så svårt att få ur sig vad man tycker. Nä, linda in det och beröva den andre på dagens, kanske enda komplimang för sin tröja, nya väskan, viktminskning, ögon eller att hon eller han bara är helt underbar. Det gäller allt tycker jag. Vi är känsliga varelser och tar in det någon säger, antingen det är positivt eller negativt och vet vi inte vad som är vad, blir det väldigt konstigt. Ibland finns det orsaker till att det blir lite kortslutning i hjärnkontoret och orden kommer ut fel eller inte alls eller via en jädra omväg till Åmsele och tillbaka. Säg vad du tycker, för fasen, det gör jag, nu...tror jag...om inte, så började jag alldeles nyss.