Prata och underhålla

När jag var liten så var det inte många ord som kom ur min mun och framför allt inte inför folk. Var det roliga timmen i skolan så sjönk jag långt ner i bänken när det skulle väljas vilka som skulle hålla i den. Idag lever jag mer eller mindre på att prata med och inför folk och njuter varje gång jag får stå på en scen och spela och sjunga. Tänk vad man kan ändra sig. Det är ju betydligt roligare att kommunicera än att inte agera :) Människor är fantastiska och har man tur, eller är förberedd, som jag brukar säga, så träffar man guldklimpar i vardagen. Hej på dig, vem är du!?

Kommentarer

  1. Marie25 juni 2012 kl. 21:30

    I know the feeling!
    Det har verkligen vuxit fram hos mig.

    SvaraRadera
  2. Anders26 juni 2012 kl. 22:10

    Det är en skön känsla när allt faller på plats :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lunch med Ledin också...

Bild
Jodå, där satt de båda, Tomas Ledin och Jörgen Ingeström, vid bordet. Jag fixade med lunchen och till detta festliga tillfälle vankades det fiskpinnar. De blev lite si och så och av någon anledning var det olika storlekar på dem. Jörgen är en gammal skolkamrat från Sparsör, där jag bodde som liten. Han bodde några kilometer från mig och gick i parallellklassen. Det hände att vi umgicks och självklart var man nyfiken, då Jörgen är ett musikaliskt geni. Han spelade både gitarr och keyboard då. Nu är det mest keyboard och dragspel, i Ledins band, sedan 20 år tillbaka. Häftigt. Vi satt och åt tillsammans och både Tomas och Jörgen skämtade glatt. Vid köksbordet i min lägenhet kan allt hända. Tyvärr så ringde klockan innan vi hann vidare i vår diskussion om nästa turné. Drömmar är härliga ändå och konstiga :) Tomas Jörgen Ingeström
Läs mer

Den nakna kocken

Bild
Sommarvärmen är underbar och gör att köksbestyren blir en aning varmare än normalt... Efter promenad och träning ska det bli gott med mat. Iförd shorts, är det en utmaning att steka kyckling och har man fått lite bränna på framsidan så blir det lite extra. Jag kommer i alla fall intill spisen, eller vad säger du Plura :)
Läs mer

Det fanns en tid...

Det var höst, precis som nu och jag var på väg hem från skolan. Gulnade blad och löv låg på backen och asfalten var en aning våt. Skolväskan var lätt och det enda som låg i den var ett par gamla papper och en matteläxa. Ganska onödigt att ta hem den, för det blir inte rätt ändå, hur jag än gör. Det känns bra idag och det kan bero på att jag klarat mig hela dagen, från att bli knuffad eller retad. Fotbollsplanen jag går förbi, ligger öde och löpspåret som går alldeles intill är täckt med löv i olika nyanser. Livsfarligt att springa där nu. Väl hemma är det lugnt och stilla. Slår mig ner på sängen och tittar på mina grejer som står i den gula hyllan. Utanför fönstret kvittrar en och annan fågel. Timmarna går och snart är vi samlade, hela familjen, ja, vi tre. Kaffebryggaren slås på och Expressen prasslar mellan två händer. Det dukas fram lite fika. Några bullar, havrekakor och finska pinnar. Jag dricker läsk. Det är en speciell känsla, mysigt, inga bekymmer, inte direkt. Påtåren fylls i
Läs mer