Abrupt uppvaknande

Åh, jösses sicka dagar det varit :) Hjälpt älsklingen att flytta till en jättefin och mysig lägenhet. Det är lite pyssel att få till allt, men det har flutit på riktigt bra. Det ena efter det andra har klickat. Kallt väder, men inomhus är det varmt och skönt. Flera intressanta och förväntansfulla möten, har det också blivit och jag kan säga att det har känts så bra. Det är inte alltid det "passar", varken förr eller senare, men här var det bara som det varit hela tiden, helt naturligt, utan konstigheter.
Morgonen idag blev tidig. Tidigare än jag räknat med. Vaknade ju förstås när Marie for till jobbet, men lyckades somna till en stund till. Trodde först jag drömde, för det började plinga i dörrklockan. Jag vände på mig och drog täcket över huvudet, men vaknade till ytterligare av att det knackar på ytterdörren. Tänkte först att M var tillbaka eller att min bil stod i vägen för snöskottaren på parkeringen utanför församlingshemmet. Det tog sin lilla tid innan jag fattade. Det fortsatte att knacka och plinget ekade i lägenheten ytterligare ett par gånger. Jaha, får väl väl gå upp då och kolla vad fasen det är som händer. Trött och nyvaken fick jag på mig kläderna och stolpade ut. Där står en tjej, tonåring och tittar först på mig och sedan på sin telefon. -Öh, jag ska vara här nu, ska till Maja. -Jaha, det var ett jäkla ringande. -Hon svarar inte, vaknar inte. -Du ringer på fel klocka, men gå du upp då. (de bor på övervåningen) Hon går in och viskar; beklagar, i trappan. Jag svarar inte, men nu är jag ju vaken i alla fall. Japp, så kan det gå. Frukost och lite plock av disk, sedan iväg till jobbet, i snöyra, men det gick bra. Längtar redan tillbaka.